Konsortiet som planerar att vara med och rädda Grekland med upp till 2 miljarder euro i privata nödlån leds av Deutsche Bank-chefen Josef Ackermann, rapporterar Reuters. Tysklands vice förbundskansler Guido Westerwelle förklarade i en radiointervju att han räknar med att även andra europeiska banker ska bidra.

Om detta stöd från privata sektorn kommer att räknas in i de upp till 120 miljarder euro, som väntas erbjudas regeringen i Aten när samtalen är avslutade, var på fredagen oklart.

Snabba IMF-beslut
Att IMF i samtalen haft en avgörande roll är ingen hemlighet. Och heller ingen tillfällighet enligt bedömare.

-IMF är teknokratiskt. Fonden behöver inte stå till svars inför några väljare och kan fatta tämligen snabba beslut, säger Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Han är delvis kritisk till hur eurozonens ledare tidigare försökt fylla IMF:s roll, trots de uppenbara begränsningar valda politiker står inför.

-De måste använda ett politiskt beslutsmaskineri, som måste gå sin demokratiska gång. Det är otillfredsställande ur marknadens perspektiv och försvårar situationen för Grekland för varje dag som går.

Nödlånen väntas främst komma från IMF och de stora euroländerna, med Tyskland och Frankrike i täten. Sverige för inga samtal med Grekland om nödlån, enligt tjänstemän vid finansdepartementet i Stockholm.

Eurozonsmöte på söndag
Enligt EU-kommissionen kan samtalen i Aten bli klara på lördagen. På söndag ska eurozonens finansministrar träffas för att bedöma läget. Dagen därpå väntas parlamentet i Aten få ta ställning.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble tror att det därefter tar en vecka för det tyska politiska systemet att klubba en lag om lån till Aten. Schäuble, liksom ECB-ledamoten Ewald Nowotny, riktar samtidigt kritik mot kreditvärderingsinstitutens agerande.
Nowotny konstaterar bland annat att Standard & Poor's beslut att sänka Greklands kreditbetyg till skräpnivå i veckan väsentligt försvårade förhandlingsläget i Aten.

Kritiken avskräckte dock inte Moody's Investor Services, som på fredagen sänkte betygen för nio grekiska banker med tillgångar på totalt 3 800 miljarder kronor.

Lägre kreditbetyg påverkar möjligheterna att ta upp nya lån och betala för befintliga lån som löper ut. Det kan i pressade lägen skapa stora likviditetsproblem i verksamheten.

Trots sänkningarna fortsatte börsen i Aten att återhämta sig på fredagen, medan räntegapet mellan grekiska och tyska statspapper minskade något.

TT