Tyskt ja till grekiskt stödpaket

Tyska förbundsdagen gav ett oväntat brett stöd för att stärka eurozonens krisfond EFSF. Därmed flyttas fokus i skuldkrisen åter till Aten, där statskassan snart är tom om nya nödlån dröjer.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Demonstranter blockerade flera departementsbyggnader i centrala Aten när inspektörer från EU, ECB och IMF återvände till den grekiska huvudstaden.
Bland deltagarna fanns bland annat regeringstjänstemän som motsätter sig ytterligare offentliga nedskärningar i recessionens Grekland.

Enligt fackliga ledare ska blockaden pågå i 48 timmar, vilket kan krångla till det när Greklands myndigheter ska träffa inspektörerna från EU, ECB och IMF, den så kallade trojkan.

Lätt för Merkel
Dramat i Aten utspelade sig samtidigt som Tysklands förbundskansler Angela Merkel oväntat lätt tog sig igenom en av de svåraste prövningarna under hennes sex år vid makten, när förbundsdagen i Berlin på torsdagen med en överväldigande majoritet ställde sig bakom en förstärkning av EFSF.

Denna fråga ser därmed ut att vara avklarad, om inte det kärva tonläget bland ledande politiker i Slovakien slutar med ett nej i parlamentet i Bratislava.

Många bedömare verkar nu räkna kallt med att trojkans inspektörer ger klartecken för en sjätte utbetalning av nödlån till Grekland.

-Jag tror att eurozonens finansministrar i slutändan kommer att godkänna nästa utbetalning av nödlån till Grekland. De vågar inte stänga kranen för grekerna nu. Det är ett politiskt beslut, säger Jörg Krämer, ekonom på Commerzbank, till Reuters.

Det andra stödprogrammet till Grekland, ett projekt som kompliceras av finska krav på särskilda säkerheter för ytterligare nödlån, hänger dock i luften.

Detta bland annat sedan krav på större eftergifter från privata långivare än vad som ingick i överenskommelsen från den 21 juli har börjat figurera.

Vill inte riva upp
Hittills har drygt 90 procent av bankerna med fordringar på Grekland gått med på att skriva ned skulderna med 21 procent, vilket motsvarar eftergifter på 37 miljarder euro.

Bankfolk har varnat för att ändra på uppgörelsen.

-Det håller inte att riva upp avtalet och, givet fördelarna för Grekland, borde vi nu fokusera på en snabb och resolut genomförande, sade Deutsche Banks vd Joseph Ackermann, ordförande i IIF, en branschorganisation som samordnat bankerna i frågan.

SVT