Den förre ukrainske presidenten Leonid Kuchma, som deltagit i den ukrainska förhandlingsdelegationen och skrivit under avtalet, sade igår att det nog kan tänkas att det fortfarande finns en och annan ”som skjuter runt hörnet”.

Det är alltså ett förhållande som kan gälla för båda sidor. I bästa fall kan vi räkna med en del sådana incidenter till en början.

Inte nöjd

Sen är den stora frågan hur det ska utveckla sig. Det är för tidigt att säga något om det nu.

En talesman för en ukrainsk milis som arbetat bredvid den ukrainska armén sade att man inte var nöjd med avtalet men att man skulle respektera det.

För den ukrainska sidan är ju avtalet ett slags nederlag, eller åtminstone ett accepterande av att regeringen i Kiev inte har full kontroll över landet.

Detta kan locka till försök att ta tillbaka mer. Och en liknande situation finns för de proryska krafterna.

Klart övertag

De hade ju precis innan avtalet undertecknades ett klart övertag över de ukrainska styrkorna. Det såg ut som om de hade börjat tränga in i den strategiskt viktiga hamnstaden Mariupol med en halv miljon invånare.

Även här kan frestelsen vara stor att försöka ändra på det nu rådande läget.

Ledare för de proryska krafterna i Donetsk och Luhansk verkar splittrade när det gäller hur de ska handskas med vapenvilan. Frågan är hela tiden hur mycket president Vladimir Putin kan påverka dem i rent operativa beslut på marken.

Tunga vapen dras tillbaka

Nu ska alla tunga vapen dras tillbaka. Tunga vapen har kommit till Ukrain-rebellerna från Ryssland, anser Ukraina, Nato och EU. Ryssland förnekar en sådan inblandning. Frågan är nu vad som sker med dessa ”spökvapen”. Dras de tillbaka – om de finns där? Vad vi kan förstå nämns dessa vapen inte heller i överenskommelsen.

Den viktigaste frågan är nu hur man ska följa upp vapenvilan – om den håller. EU och USA hotar med att sätta igång nya sanktioner mot Ryssland om den bryts. Det ser i alla fall väst som ett sätt att få den att hålla. Frågan är hur Ryssland tänker.

Det måste komma till en förhandling om hur östra Ukrainas förhållande i fortsättningen skall vara till centralregeringen i huvudstaden Kiev.

President Petro Porosjenko har lovat den decentralisering som ger mer makt åt de östra regionerna. De ryska separatisterna hävdar fortfarande att de vill bli helt självständiga.

Få inflytande i öst

Här finns alltså en klar motsättning som det kan ta mycket tid och kraft att lösa.

För Putins del är det troligen en fråga om att få så stort inflytande som möjligt i den östra delen. Det kan också vara ett sätt för honom att påverka det han mest av allt vill uppnå – att Ukraina tar tillbaka alla eventuella planer på att gå med i Nato.

Frågan om det av Ryssland annekterade Krim är också olöst. Nato och EU stödjer Ukrainas krav på att området ska lämnas tillbaka. Men detta ser i dagens läge ut att vara en fråga som är närmast omöjlig att lösa.

Stor moralisk fråga

Ur Putins synvinkel skulle det beröva honom den trofé som gör att hans opinionssiffror hemmavid är skyhöga. Samtidigt som det för västsidan är en stor moralisk fråga som berör hela den fredsordning som råder i Europa – och i världen.