Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Ukraina-mötet: Nästan som en solskenshistoria

Uppdaterad
Publicerad

Efter de låga förväntningarna på resultat av Ukraina-mötet kan man nästan säga att det blev en solskenshistoria. Men nu krävs det att avtalet förverkligas – och det omedelbart, skriver SVT:s utrikeskommentator Bo Inge Andersson.

Läget är fortfarande kaotiskt i östra Ukraina. Men nu har alltså Ryssland gått med på att de proryska aktivister som ockuperar offentliga ukrainska byggnader ska lämna dem.

Visserligen förnekar Ryssland allt samband med aktivisterna, men nu har i alla fall Ryssland gått med på formuleringar som innebär att byggnaderna ska lämnas. Det ska ske under överinsyn av Organisationen för säkerhet och samarbete (OSSE), som nu får ett tungt ansvar för att se till att det spända läget trappas ner.

Krimkonflikten

Medgivande av Ryssland

Detta måste – helt oberoende av om Ryssland är inblandat i de pågående oroligheterna eller inte – ses som ett väsentligt medgivande av Ryssland. Man kan kanske säga att Ryssland har backat.

Men också västsidan har backat. För första gången medger man nu på allvar att det finns fascistiska, nynazistiska, antisemitiska krafter som har verkat under skydd av den ukrainska revolutionen. Detta har varit en av Rysslands främsta anklagelsepunkter – att extremister varit verksamma i Ukraina och har accepterats av den ukrainska provisoriska regeringen.

Man kan nog säga att dessa ryska anklagelsepunkter närmast har bagatelliserats av västsidan tidigare. Nu ansluter man sig till Rysslands ståndpunkt att de är ett hot mot det ukrainska samhället. Här har alltså väst backat.

Avväpna de illegala

USA och EU förenar sig nu med Ryssland i kravet att dessa krafter ska motarbetas. Den ukrainska regeringen förbinder sig att avväpna alla militanta illegala grupper som har vuxit sig starka. Det innebär naturligtvis att även de militanta proryska grupperna ska avväpnas.

Den ukrainska regeringen har också också gått med på en amnesti för de proryska aktivister som gripits. Det är en klart försonande gest.

Den ukrainska regeringen har nu förmåtts att på ett klart och tydligt lova förändringar i Ukrainas grundlagar som ändrar den administrativa strukturen i landet. I klartext betyder det att det ska ske en decentralisering av makten.

Landet ska inte längtre enbart styras från huvudstaden Kiev. Minoriteter ska få större medbestämmanderätt. En dialog om detta ska starta.

Nationell dialog

Det tillfredsställer Rysslands krav på att värna om de stora ryska minoriteterna i östra och södra Ukraina. Exakt hur detta ska se ut måste utformas i vad man kallar en ”nationell dialog”.

Tanken är att motsatta sidor ska sätta sig ned och förhandla. Det verkar här som om den ryska sidan nu intar en mera måttfull inställning i denna fråga än tidigare, då det ibland låtit som om en del av regionerna närmast skulle slitas loss från Ukraina.

Men det betyder också att den sittande provisoriska regeringen i Ukraina måste dämpa de grovt nationalistiska krafterna i regeringen – alltså främst det högerextrema Svoboda-partiet. Men man måste även motarbeta utomparlamentariska grupper som till exempel den extrema grupperingen Högra Sektorn.

Det som har sagts idag är alltså väsentliga bidrag till att lugna ner situationen – under förutsättning att de förverkligas. Detta blir nu OSSE:s svåra uppgift. EU, USA och Ryssland ska tillsammans med andra stater bidra med observatörer som ska starta detta arbete.

”Kalldusch för Putin”

I en intervju med brittiska BBC på torsdagen sade den förre ryske premiärministern Michail Kasjanov – som arbetat under Putin – att den relativt enade västliga fronten mot Ryssland i Ukraina-krisen troligen kommit som en kalldusch för president Vladimir Putin.

Det är svårt att nu säga vem som är vinnare eller förlorare i detta maktspel. Men det förefaller som om Rysslands hållning i Ukraina har mjuknat inför hotet om fortsatta sanktioner.

Men en sak nämndes inte – Krim. Mötet har bara handlat om östra Ukraina och oron där. Man kom inte fram till någonting som skulle ändra på Krims status efter den annekteringen av halvön.

Måste förverkligas

Just nu måste alltså Ukraina-mötet i Genève ses som en framgång. Men alltsammans beror på hur överenskommelsen nu förverkligas.

Den amerikanske utrikesministern John Kerry kom dock med ett hot mot Ryssland. Om inte läget i östra Ukraina trappas ned under helgen kan USA fortfarande införa strängare ekonomiska straffåtgärder mot Ryssland.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet