Valresultatet för Porosjenko måste vara en bitter besvikelse för honom personligen. Han betecknar valet totalt sett som en framgång för hans provästliga linje. Men hans parti tycks inte bli det överlägset största som många opinionsmätningar visat.

Porosjenkos försök att lösa krisen i samtal med Ryssland har skapat kritik från en del västvänliga ukrainska partier som han nu måste ta med i sin regering för att få majoritet.

De västvänliga partierna ser ut att ha vunnit med cirka 70 procent tillsammans. En del av partierna kommer att ställa krav på presidentens politik. Medan Porosjenko söker en fredlig lösning har de partier, som han måste alliera sig med, talat tydligare om att även våld måste kunna användas för att lösa krisen. Bland dem finns tvåan – eller kanske ettan – i valsammanräkningen, den nuvarande premiärminister Arseny Jatsenjuks parti Nationella fronten.

Spänt förhållande

Det kan betyda att Ukrainas förhållande till Ryssland blir mera spänt, och att det kan bli stora motsättningar inom koalitionsregeringen om konfliktens huvudfråga: Ska man möta Ryssland med våld eller med förhandlingar? Vapenvilan är redan idag mycket instabil. Det finns beräkningar på att drygt 300 människor har dödats sedan vapenstilleståndet ingicks.

Men samtidigt säger bedömare att Porosjenko – trots dessa meningsskiljaktigheter – kan få igenom många av de reformer han eftersträvar.

Frågan är hur resultatet uppfattas av den ryska eller rysktalande befolkningen i östra Ukraina. Det är västra Ukraina – med dess klara västliga, europeiska, inriktning – som har talat i detta val. Det är osäkert om det räcker om man vill behålla ett enat Ukraina.

Vi vet ännu inget om hur många ”oberoende” kandidater som kommit in på listor i enmansvalkretsar. En del av dessa anses vara just anhängare av den gamla regimen. Hälften av de 450 mandaten fördelas enligt en partilista för hela landet och den andra hälften i enmansvalkretsar.

Stor inre splittring

Den störtade presidenten Viktor Janukovytjs parti – och kanske han själv personligen – kommer troligen in i parlamentet. Det kan bli intressant att se hur det agerar.

Valet har alltså understrukit den stora inre splittring som finns i landet. Även om nu de västvänliga har en klar majoritet måste man i detta spända läge också ta hänsyn till minoriteten.

Hur det ska gå vidare är svårt att säga. För Ryssland finns det fortfarande en strävan att hålla Ukraina inom sin intressesfär. Vi kan alltså räkna med fortsatta konflikter mellan de båda staterna.

Men samtidigt säger det vice ryske utrikesministern Grigorij Karasin till den franska nyhetsbyrån AFP att de partier som står bakom Poroschenkos koalition alla vill fred. Samtidigt varnar han för att en rad nationalister i parlamentet kan undergräva fredsprocessen.

Måste gå i koalition

Läget idag är det att presidenten har förlorat en stor del av sin tidigare makt. Efter en grundlagsändring under våren fick i stället parlamentet det största inflytandet. Genom premiärminister Jatsenjuks kraftiga framgång i valet har Porosjenko nu en medtävlare inom sin egen koalition.

Det är alltså nu via parlamentet som presidenten måste styra. Och troligen blir den sittande premiärministern Jatsenjuk den som på något sätt ska dela makten med Porosjenko. Jatsenjuk anses ha en hökaktigare inställning till Ryssland än Porosjenko

Porosjenko har fört en politik där han å ena sidan stått ganska stark i kampen mot de proryska grupperna i östra Ukraina under sommaren.

Å andra sidan har han varit villig att träffa Rysslands president Vladimir Putin för samtal. Och han har alltså sagt att konflikten bara kan lösas politiskt.

I samband med förhandlingarna om ett vapenstillestånd, som ingicks den 5 september, kan man säga att han i princip verkar ha gett upp Ukrainas totala makt över de östra upprorsprovinserna.

Nationalistiska partier

Förklaringen är proryska militära framgångar som Ukraina, EU och Nato förklarar med att Ryssland skickat in militär i Ukraina – vilket förnekas av Ryssland.

Bland de partier som kommit in i parlamentet finns även det Radikala partiet under Oleh Ljysko. Denne betecknas som en av grundarna av en milis som dragit till sig många högerextremister. Partiet fick dock färre röster än vad som angivits i flera opinionsmätningar.

Ett par andra extrema partier tycks ha misslyckats med att komma in i parlamentet.

Målet: Parlament utan proryska

Målet för Porosjenko med dessa tidigarelagda parlamentsval har varit att få till stånd ett nytt parlament utan ett starkt proryskt block kring den avsatte presidenten Viktor Janukovytj, vilket han lyckats med.

De provästliga partierna har vunnit med målet att föra in Ukraina i EU och förmodligen också Nato. Detta kan öka motsättningarna med Ryssland men det kan också leda till ökad spänning mellan Ryssland och EU samt Nato med USA i spetsen.

Omställningen till ett reformerat Ukraina på grund av EU-anpassningen kommer dessutom att bli svår och plågsam.

Stora offer krävs

De västliga partierna har talat om vikten av att motarbeta den enorma korruptionen och på andra sätt reformera Ukrainas katastrofala ekonomi.

Förutom motsättningen till Ryssland handlar det också om att övertyga den ukrainska befolkningen om att stora offer krävs för att åstadkomma en förändring som kan göra Ukraina moget för ett inträde i EU.

Porosjenko har en plan – ett 60-punktersprogram – som ska vara fullbordat 2020. Detta program har bland annat som mål att 2020 göra Ukraina färdigt för EU-inträde. Det kan innebära stora påfrestningar för ukrainarna – och problem för regeringen hårdhänta reformer.