Valet pågår under osäkra förhållanden. Formellt råder en vapenvila mellan ukrainska styrkor och pro-ryska separatister. De sista dagarna har det kommit rapporter om att några politiker från olika partier har överfallits – och det i de annars lugnare västliga delarna av landet.

Men trots vapenstilleståndet i början av september fortsätter en del strider och under denna vapenvila ska över 300 människor ha dödats. Striderna i Ukraina sedan i april anses ha dödat 3.700 människor. Över 800.000 ukrainare uppges vara på flykt.

Delningen bekräftas

Man kan vänta sig ett resultat som innebär att pro-västliga partier kommer till makten.

Men detta betyder att delningen av Ukraina bekräftas: Att det finns ett pro-västligt block i väst och ett östligt block som är orienterat mot Ryssland. En stor del av de boende i öst betecknar sig ju som ryssar, även om också en stor andel betraktar sig som ukrainare men talar ryska.

I vapenstilleståndsavtalet kom man överens om att en del regioner i öst, Donetsk och Luhansk, skulle få en mera självständig status. Reglerna är oklara.

Nationalistpartier anser att president Petro Porosjenko genom detta avtal i praktiken har gett bort östra Ukraina till Putin. Andra menar att allt är en halvmesyr och att Porosjenko inte vill ge tillräcklig självständighet åt Donetsk och Luhansk.

En tredjedel till Porosjenko?

Det är en omstridd fråga, men fast Porosjenko får negativ kritik från yttersta högern är det han som väntas vinna valet. Han får inte egen majoritet men kanske en tredjedel av rösterna. I de senaste mätningarna har han dock gått ner flera procent.

Grundlagen – som införts i våras – innebär att presidentens makt har minskats och att parlamentet får ökat inflytande. Det blir alltså genom sitt parti – Petro Porosjenkos block – som Porosjenko i fortsättningen kommer att styra.

Intressanta Porosjenko-kandidater är två prominenta grävande journalister, som tillhörde de ledande i protesterna i våras.

Elitboxare allierad

Blocket är allierat med elitboxaren Vitalij Klytjkos parti Udar (Smockan). Porosjenkos block innehåller även en rad politiker som samlades runt den liberale presidenten Viktor Jusjtjenko.

Jusjtjenko blev president 2005 efter enorma protester mot 2004 års presidentval, då den ryskvänlige Viktor Janukovytj utpekades som vinnare, men anklagades för valfusk.

Genom den så kallade orangea revolutionen tvingade man fram nyval som vanns av Jusjtjenko. Den regimen misslyckades dock att styra landet och Janukovytj kom tillbaka som president 2010 – men han avsattes vid protesterna i februari i år.

Oberoende kandidater osäkert kort

Det är första gången som det bara uppträder ett starkt parti i valet. Tidigare har två olika block stått mot varandra.

Men det andra stora blocket har upplösts efter revolutionen i februari. Det är den störtade presidenten Viktor Janukovytjs Regionernas parti. En del har gått till Porosjenko, andra till andra partier och en del tänker ställa upp som oberoende partilösa kandidater.

Valsystemet innebär att man väljer 450 kandidater, hälften av dem på partilistor och den andra hälften väljs i enmansvalkretsar.

I enmansvalkretsarna kan det komma in många ”opolitiska” som kanske skulle kunna kallas proryska. De oberoende kan bli en faktor som gör det svårare för Porosjenko att regera.

Valdeltagandet ett problem

Ett stort problem är att valdeltagandet kommer att bli lågt i östra Ukraina, som är mer eller mindre proryskt. Det betyder att det är de västliga ukrainarna som kommer att dominera valet – vilket stärker intrycket av ett delat land.

Det gör också att valets legitimitet kan ifrågasättas.

Ett parti måste vinna minst fem procent för att komma in i parlamentet. Det gör att en hel del mellanstora partier inte väntas komma in, som det pro-ryska kommunistpartiet. I de sista mätningarna har dock en del av dessa mellanpartier börjat öka sina opinionssiffror.

Obskyrt nationalistparti

På andra plats har det länge ansetts att ett mera obskyrt parti hamnar. Det är det nationalistiska Radikala partiet under Oleh Ljasko. Han anses vara en av grundarna till Azov-bataljonen, en milis som deltagit i striderna i öst och som lockat till sig många högerextremistiska element.

Det anses ha tagit över mycket av väljare från det högerextrema partiet Svoboda (Frihet), som bland annat kallats fascistiskt och antisemitiskt. Svoboda väntas försvinna ur parlamentet denna gång.

Eftersom det oftast i opinionsmätningar legat över tio procent anses dess chanser att komma in i parlamentet stora – och kan bli föremål för den ryska propagandan, som ju har menat att det bara är fascister som styr i den ukrainska huvudstaden Kiev. En del bedömare menar dock att han inte har något riktigt program utan bara är en missnöjespolitiker.

Den sittande premiärministern Arseny Jatsenjuk har bildat ett eget parti som troligen skulle stödja Porosjenko, men som kan anses aggressivare i sin hållning till Ryssland. Hans före detta partikollega Julia Tymosjenkos parti kan komma in i parlamentet enligt de allra senaste mätningarna. Det är alltså en grupp av pro-västliga partier som dominerar valet.

Ukrainas framtid

Valfrågorna handlar i stor utsträckning om Ukrainas framtid. Porosjenko har lagt fram ett stort reformprogram punkter som ska förverkligas till år 2020. Då är det också meningen att Ukraina ska bli medlem i EU.

Det handlar också om att Porosjenko av anhängarna ses som en fredskandidat, en som skulle kunna komma överens med Vladimir Putin. Men samtidigt löper Porosjenko en risk att ses som alltför samarbetsvillig gentemot ryssarna.

36 miljoner har rösträtt men valet hålls inte i det ryskannekterade Krim och inte heller i en rad andra provinser i öst. Man beräknar att 423 av de 450 platserna i parlamentet kan besättas.