Det är en nästan omöjlig uppgift för USA-ledningen att för allmänheten förklara vad det är man har gett sig in på. Kobanes kamp har väckt uppmärksamhet. Men vad USA nu gör är att man går ut och varnar för att det blir fler liknande tragedier – som man inte heller kan göra något åt.

– Det fortsätter att vara ett svårt uppdrag, säger Obama och hänvisar till vad han tidigare har sagt.

Talar om långt krig

När han offentliggjorde att USA skulle tillgripa flygangrepp mot IS talade han om ett långt krig. Och det betydde ett krig som kommer att pågå i flera år – långt över den tid som Barack Obama sitter som president, han avgår i januari 2017.

Det är alltså ett skrämmande tidsperspektiv USA målar upp in för sin befolkning och inför världen.

USA:s försvarsdepartement gjorde också på onsdagskvällen mycket sakliga – och dystra – förutsägelser. Man sade rent ut att flygattacker inte ensamma kommer att kunna rädda Kobane (på arabiska Ayn al-Arab) undan IS.

Även försvarsdepartementet Pentagon talar om att fler städer och byar kommer att erövras av IS.

Partner saknas

USA har också svaret på varför det är så: Det finns ingen villig, kompetent, effektiv partner som kan ta upp striderna på marken mot IS, enligt Pentagon-talesmannen John Kirby.

Idag kämpar en syrisk-kurdisk milis inne i Kobane mot IS. Men denna grupp är alltså inte den som USA vill samarbeta med. De instängda kurdiska milismännen har vädjat till världen om hjälp – särskilt vill de ha tyngre vapen för att kunna värja sig mot det vapenmässigt överlägsna IS.

USA talar nu om att man ska skynda på att utbilda och utrusta soldater som tillhör pålitliga, måttfulla grupper. Detta ska ske i Saudiarabien. Men hur mycket USA än talar om att påskynda detta, så kommer det troligen att dröja över ett år innan dessa soldater kan ta upp kampen med IS. Det är en nästan absurt lång tid.

Hur ser det ut om ett år?

Problemet med Syrien är att det är uppsplittrat i så många olika motståndsgrupper. Det finns en, Fria syriska armén, som USA är villigt att satsa på. Men den är demoraliserad och saknar idag tunga vapen. Den måste alltså först utbildas.

Och hur ser världen ut om ett år? Ska USA hålla på att bomba IS under ett år? USA har inget svar. Vi har fått medierapporter om att USA har utövat press på Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att sända in marktrupper.

Alla är överens om att marktrupper behövs, men ingen vill ställa upp med dem. Regeringarna i väst vill inte riskera detta.

Turkiets president spelar sitt eget spel. Han ser med stor misstänksamhet på de kurder som han skulle hjälpa i Kobane. Det är den största kurdiska milisen i Syrien, Folkets befrielseenheter, YPG.

Men felet med dem, ur Erdogans synvinkel, är att de är nära lierade till den turkisk-kurdiska separatistorganisationen PKK, som både Turkiet och EU har betecknat som terrorister.

Internationellt svek

Det finns alltså inte just nu någon som effektivt kan stödja de kämpande kurderna. Om Kobane faller kommer det av kurderna att ses som ett stort internationellt svek. Det kommer också att kunna användas som ett bevis på att Obamas anti-terror-koalition är svag. Det skulle bli en allvarlig prestigeförlust för Obama och supermakten.

Parallellt med striden mot IS pågår ett inbördeskrig i Syrien. En rad beväpnade grupper slåss mot diktatorn Bashar al-Assad. Risken bedöms idag som stor att en del av dessa anti-Assad-styrkor kommer att närma sig IS, eftersom västvärlden inte gör något för att störta diktatorn. Väst satsar ju istället i första hand på att bekämpa IS.

Turkiet skulle kunna gå in med en markstyrka, men man ställer krav. Ett är att kampen mot Syriens diktator al-Assad ska fortsätta. Kampen mot IS får inte överskugga att al-Assad sitter vid makten och att kanske människor dött i det inbördeskrig som han startat.

Turkiet kräver dessutom en buffertzon inne i Syrien vid den turkiska gränsen. Det betyder i praktiken att Turkiet också kommer att ockupera syriskt-turkiskt område, vilket kan vålla problem i triangeldramat Turkiet-PKK-YPG. Om området befrias från IS skulle det ju enligt internationella regler egentligen tillfalla al-Assad.

Turkiet håller på att förhandla med PKK om ett fredsavtal. Men PKK hotar med att bryta den bräckliga vapenvila som råder om Turkiet inte hjälper kurderna som kämpar i Kobane.

Ta avstånd från al-Assad

Turkiet ser med misstänksamhet på att kurderna i Syrien på grund av inbördeskriget har fått en större självständighet. Eftersom deras största parti och milis är lierad med PKK finns det ett motstånd från Turkiets sida att hjälpa kurderna.

Turkiet kräver också att kurderna i Syrien ska ta ställning mot al-Assad och bekämpa honom militärt. Före inbördeskriget levde Syriens minoriteter, som kurder och kristna, i ett slags samförstånd med den syriska regimen. Man opponerade sig inte och fick leva i fred. För Turkiet finns det alltså misstänkta Assad-samförståndsmän bland kurderna.