USA:s president Barack Obama varnar samtidigt för att ”avståndet är signifikativt” i förhandlingarna enligt AFP, när bara timmar återstod till att tidsfristen i diskussionerna skulle löpa ut på måndagen. Den diplomatiska aktiviteten var febril inom förhandlingsgruppen P5+1 – USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland – samt med regionala aktörer.

Frenetisk diplomati

Rysslands utrikesminister Lavrov anlände till Wien på söndagskvällen och hade rensat kalendern från möten på måndagen. Enligt amerikanska UD skulle de två nyckelspelarna Lavrov och Kerry träffas senare på kvällen i de frenetiska försöken att bryta dödläget.

P5+1-länderna har fört samtal med Iran sedan februari i år, med målet att göra det övergångsavtal som ingicks för ett år sedan till en mer permanent överenskommelse före den 24 november. Den senaste samtalsrundan inleddes i tisdags.

Syftet med själva avtalet är att Iran ska begränsa sina kärnteknikaktiviteter i utbyte mot sanktionslättnader.

Iranska källor uppgav tidigare på fredagen att landet är berett att förlänga samtalen om landets kärnteknikprogram med upp till ett år ifall inget avtal kan nås till det aviserade slutdatumet för förhandlingarna på måndagen.

En sådan överenskommelse skulle inte vara nedskriven men göra det möjligt för förhandlarna att finjustera tekniska detaljer senare. Men om förhandlarna inte når en sådan överenskommelse under söndagens samtal i Wien skulle en lösning kunna vara att förlänga förhandlingarna, enligt källan.

Förlängt undantag

Internationella farhågor om att Iran kan eller är på väg att skaffa kärnvapen fick FN:s säkerhetsråd att besluta om sanktioner mot landet 2006.

Iran hävdar att kärnteknikprogrammet är helt fredligt och bara handlar om att skapa kraftproduktion för civilt bruk.

Sanktionerna har successivt skärpts. Men för ett år sedan infördes undantag i syfte att främja förhandlingsklimatet. Undantagen förlängdes till den 24 november 2014.

Förhandlingarna handlar om antalet centrifuger för anrikning av uran som finns i Iran, landets lager för kärnbränsle och möjligheten för oberoende kontroller av landets nukleära anläggningar.

P5+1-länderna vill att antalet centrifuger minskas från 19.000 till cirka 6.000, medan Iran aviserat att man behöver mångfaldiga antalet centrifuger.