Paulina Essunger är teknisk fysiker, har bott i USA i 17 år och jobbar sedan några år tillbaks som volontär för att sprida Al Gores miljöbudskap.

Är klimatfrågan fortfarande en viktig valfråga? Hur klarar den sig i skuggan av finanskrisen?
– Jag tycker att det är en viktig valfråga. Kandidaterna beter sig ju som om det var en mycket central fråga, och även central i retoriken kring hur den generella ekonomiska krisen skall lösas.

– McCain lanserade precis en ny reklamsnutt som fokuserar på "global warming" och som uppmanar väljare att rösta på McCain om de vill ha förnybar energi och en "bättre framtid"... och förra veckan sa McCain att han tänkte vända börsnedgången bland annat genom att skapa jobb inom alternativ energi. Obama sa i en intervju i mitten av oktober att hans främsta prioritet när han blivit president blir att behandla energiomställningsfrågan och att den bästa potentiella drivkraften för ekonomin är den "nya energiekonomin".

Finns det fortfarande en "Gore-effekt" att tala om? Jämfört med för ett år sedan?
– Det beror ju på vad man menar med en "Gore-effekt". Att folk i allmänhet är intresserade av klimatfrågan är tydligt. Men opinionsundersökningarna är brokiga och flertydiga vad det gäller vad folk tror om klimatfrågan och hur viktig den är politiskt, och hur åsikter har varierat under det senaste året. Klart är att klimat och hållbar teknologi är viktigare för de som säger att de håller på Obama än för de som säger att de håller på McCain.

– Gore har mött rätt hård kritik för att han drivit en sådan påtaglig två-parti strategi (dvs opartisk), dvs att han använt republikaner i sina reklamsnuttar, öst beröm över McCain, osv. Den här kritiken fick ordentlig kraft då en av de republikaner som Gore använt i pr syfte gick ut med sin egen pr kampanj, om att borra här och nu (efter mer olja), en kampanj som finansierats rejält av kolindustrin. Och då McCain valde en så kallad klimatskeptiker som vicepresidentkandidat blev det klart också rätt livat.

– Men viktigt är också att Obama valde en vicepresidentkandidat som i primärvalkampanjen uttalade sig mycket Gore-likt om ett omedelbart stopp vad det gäller nya kolkraftbyggen. Och att Obama gav Gore hedersplatsen, den viktigaste talartiden alldeles innan Obama själv, vid det demokratiska konventet.

– I media syns intressant nog klimat kopplat till energifrågor mer nu de senaste månaderna, i och med att det nu mer ser ut som en kamp mellan två sidor, än vad det gjorde då media inte ifrågasatte McCains klimatimage.

Hur har det varit att arbeta som Gore-volontär? Hur förstående har de du mött varit?
– Det har varit spännande, frustrerande, komplicerat och givande. En viktig del av sådana ideella initiativ som Gores Climate Project eller till exempel den internationella rörelsen 350.org är att man skapar en gemenskap som gör det möjligt att se att vi kan påverka saker och ting i rätt riktning.

– Visst har jag upplevt diskussioner där motparten inte är intresserad av rätt och fel, och inte drar sig för, vad skall man kalla det, ohövligheter. Men mycket vanligare är att folk är lite högljudda över att inte just deras positiva opinionsbildningsstrategi eller energispartips har anammats. Folk vill hjälpa till men de vill helst hjälpa till på eget vis. Gore har rätt i att det behövs starka ledare.

Hur är det att försöka driva frågan om alternativa energikällor så här i kristider?
– Ja självklart finns det här liksom i Europa sådana som aldrig varit intresserade av eller trott på eller egentligen stött förnybarenergi, hållbar teknologi, eller energieffektiviseringsinitiativ och som nu försöker underminera stöd för dessa. Men de annars så brokiga folkopinionsundersökningarna visar generellt ett mycket starkt stöd för hållbar teknologi och förnybar energi och det syns i valretoriken.

Vilken av kandidaterna skulle föra den mest klimatvänliga politiken, anser du?
– Det finns inget tvivel om den saken. Även om man bara tittar på vad kandidaterna själva säger att de tänker göra, är Obamas avsikter klart klimatvänligare. Om man dessutom tittar på deras resumeer från senaten, hur de faktiskt röstat på de relevanta lagförslagen så blir bilden ännu tydligare. Avgörande är också vilka man kan tro att de skulle utnämna till Högsta Domstolen, om det blir vakanser vilket är rätt sannolikt, eller som chef för tex energidepartementet och flera andra kabinettpositioner och EPA (amerikanska naturvårdsverket).
Att Obama blir president ser jag som en grundförutsättning för att det skall bli en meningsfull vändning på klimat och energipolitiken, inom USA samt vad det gäller USAs roll internationellt.