Statsminister Jens Stoltenberg, som spelat en central roll under helgens minnesceremonier, inledde veckan med att tala till förstklassarna i Kjeller skola i Akershus.

-Jag kan inte tänka mig ett vackrare sätt att starta den framtid vi vill skapa efter 22 juli än att tala vid skolstarten, sade Stoltenberg till nyhetsbyrån NTB.

Försök till normalitet
När Norges politiska ledare samlas på tisdagskvällen för direktsändning av partiledardebatten från stortingets "vandrehall" (samlingsutrymmet utanför stortingssalen) så har åtminstone de yttre formerna för ett slags normalitet infunnit sig i den valrörelse inför kommunal- och fylkesvalen som avbröts efter terrordåden.

Men i grunden finns det inget normalt i Norge just nu.
Norge har fått ett politiskt outforskat landskap efter 22 juli, skriver exempelvis Frode Bjerkestrand, ledarskribent på Bergens Tidende.

"På försommaren beklagade jag mig i en ledare över att valet i Bergen såg ut att bli sövande ointressant. Konservativa Höyres uppslutning i BT:s junimätning var så stor att det enda spänningsmomentet handlade om vem Höyre kunde tänkas vilja samarbeta med", skriver Bjerkestrand. Men han påpekar att det inte har blivit tvärtom heller. Arbeiderpartiet har knappat in, men inte tillräckligt.

"Terrorn får inte särskilt många Bergenbor att byta åsikt om kollektivtrafik eller skolnedläggningar i hemstaden", skriver han.

Nervöst för populister
Annat är det på riksplanet, där har terrordåden satt tydliga politiska spår i debatten.

Det parti som har mest att förlora är högerpopulistiska Fremskrittspartiet, som en gång räknat Anders Behring Breivik som partimedlem och vars invandrarfientliga hållning av många anses vara den perfekta grogrunden för högerextremister.

TT