SVT:s Elin Jönsson intervjuar en separatistledare i den ockuperade byggnaden i Donetsk. Foto: Evgenij Litovko/SVT

”Vi lämnar inte några byggnader”

Uppdaterad
Publicerad

De pro-ryska separatister som ockuperar en myndighetsbyggnad i Donetsk i östra Ukraina tänker inte lämna den. De hävdar att regeringen i Kiev också ockuperar byggnader och att den ska avgå först.

SVT:s korrespondent Elin Jönsson befinner sig i Donetsk i östra Ukraina och var i dag på en presskonferens med ledarna för den självutnämnda Donetska folkrepubliken, som tagit över en regional myndighetsbyggnad i staden.

Hon beskriver presskonferensen längst upp i den ockuperade byggnaden i Donetsk som rörig, med journalister från medier världen över som trängdes för att få ställa frågor till tre separatistledare. Alla hissar var avstängda.

Krimkonflikten

– Det är en stor byggnad med barrikader utanför och en massa unga män med ansiktsmasker och med järnspett och basebollträn i händerna, säger hon.

Kontrollerna innan hon blev insläppt beskriver hon som ”väldigt brutala”. Hon fick visa sin presslegitimation flera gånger och blev kroppsvisiterad.

– Denis Pusjilin, en av ledarna, sade på presskonferensen att de inte tänker lämna byggnaden förrän premiärminister Arsenij Jatsenjuk och president Oleksandr Turtjynov och deras regering har lämnat regeringen och ministerkabinetten i Kiev, som de enligt separatisternas uppfattning har ”ockuperat”, säger Elin Jönsson.

Ska genomföra folkomröstning

De pro-ryska ledarna gav inget klart besked om huruvida de skulle lämna byggnaden i Donetsk om regeringen i Kiev avgår.

– De svarade att om de vill lämna så gör de det, men att de har annat att tänka på. De ska genomföra en folkomröstning om en självständig republik i Donetsk och det ska ske före 11 maj, säger hon.

Men vilken eller vilka frågor som ska ställas i folkomröstningen kunde de inte heller svara på, enligt Elin Jönsson.

I går kom USA, Ryssland, Ukraina och EU vid ett möte i Genève överens om att vidta åtgärder för att trappa ner spänningen i Ukraina och att beväpnade grupper ska avväpnas och ockuperade byggnader återbördas.

Men den överenskommelsen verkar de pro-ryska separatisterna inte ge mycket för, trots att Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var med på den.

– Pusjilin sade att överenskommelsen inte innebär att Ryssland har gått med på förhandlingar med Ukrainas nuvarande regim utan med den förra, under ledning av president Janukovytj, eftersom Ryssland menar att han är Ukrainas legitime ledare, säger Elin Jönsson.

Fick inte svar på frågorna

– Vi var flera journalister som frågade ledarna vad deras mål är med ockupationen och vad de vill uppnå. De kunde inte svara. En av dem, Aleksandr Chrajkov, blev så provocerad av frågorna att han gick därifrån, säger Elin Jönsson.

– Tre gånger frågade jag vad som krävs för att de ska lämna byggnaden och det enda svar jag fick var ”Vi vill vara en del av Sovjetunionen”. Jag frågade hur de menade eftersom Sovjetunionen inte finns längre men det fick jag inget svar på.

Hennes intryck är att separatisterna verkar veta ganska lite om vad de själva vill, men att mycket tyder på att de är styrda från Ryssland. Enligt polisen är många av dem kriminellt belastade.

Gick till attack mot Bildt

Men de pro-ryska ledarna verkade känna till Sveriges utrikesminister Carl Bildt.

– De sade att han borde syssla med Sveriges problem och intressen i stället för att vara upprörd över Ukraina. Han borde ta hand om ”de etniska upploppen i Stockholm”. Och de sade att han är kompis med Jatsenjuk och Turtjynov, säger Elin Jönsson.

Hur är situationen i övrigt i Donetsk, vågar sig även de som inte är pro-ryska ut på gatorna?

– De var ju ute i går på en demonstration, trots många hot. Men tidigare har de inte vågat sig ut.

Vad beror det på att separatisterna lyckas skrämma så många, de verkar ändå vara relativt få?

– De är få men de är tungt beväpnade, de har bland annat granatkastare. När jag frågade en av dem varifrån de fått sina tunga vapen svarade han att de har fått dem av folket.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet