Kriget i Gaza har pågått i snart fyra veckor och i dag skulle en 72-timmars vapenvila inledas. Men förhoppningarna om lugn grusades efter bara ett par timmar. Raketer avfyrades mot Israel som svarade med nya attacker. Båda sidor har anklagat varandra för att ha brutit vapenvilan.

I Beit Laiya i norra Gaza kunde Hala Alnaji återigen höra explosionerna.

– Jag hör bomberna från mitt hus och det känns som situationen bara blir värre, säger hon.

Fast i Gaza

Hala Alnaji bor med sin man i Skåne men var i Gaza för att hälsa på sin familj. Sen bröt kriget ut och nu blir hon kvar. Gränserna är stängda men även om det gick skulle hon inte lämna sin familj.

– Min man ringer varje dag och är väldigt orolig över vad som händer. Men jag kan inte lämna min familj här. Om de ska dö så vill jag dö med dem, säger hon.

”Hoppades på eldupphör”

I Gaza city befinner sig den svenska fredsaktivisten Fred Ekblad. Han är inte förvånad att vapenvilan bröts. Utanför huset hörs barn leka under vårt samtal samtidigt som han hör explosioner.

– Man känner besvikelsen över att attackerna fortsatt, folk hade hoppats på att få ett eldupphör för att kunna handla mat.

Samtidigt är det inte bara attacker mot Gaza utan Hamas och andra grupper skjuter raketer mot Israel.

– De flesta vill bara att våldet ska upphöra, säger Fred Ekblad.

På väg till Gaza

I Sverige förbereder sig Faraj Abuiseifan för att resa till Gaza. Trots faran, våldet och osäkerheten på plats ser han fram emot att träffa sina vänner. Han känner att resan dit är viktig att göra.

–  Jag vill träffa mina vänner och se hur de mår. Se hur Gaza har förändrats under de här veckorna. Jag vill träffa de som har levt under de här förhållanden och se om de har överlevt.

”Vet inte om jag lever om en timme”

Under dagen dödades minst 40 personer i Rafah-området i västra Gaza. Hala Alnaji menar att det är där det är värst och berättar att hon talat i telefon med en vän som bor där.

– Hon berättar om artillerield och jag hörde folk skrika i bakgrunden. Hon sa att det var skadade människor överallt.

Hala Alnaji beskriver situationen som hopplös. Där ambulanser inte kan ta sig fram och där det varken finns ordentligt med mat eller vatten. En situation där eldupphöret hade behövts.

– Folk använder eldupphören för att ta sig tillbaka till de områden som beskjutits. För att se om det finns skadade, hämta mat och bara se om sina hem.

Hur ser du på framtiden?

– Jag vet inget om någon framtid. Jag lever nu men jag vet inte om jag lever om en timme. Jag vet vad som händer nu men inte vad som sker om ett ögonblick. Kanske faller det en bomb här. Det enda man kan förvänta sig är död.