Detta är Maduros djärvaste drag i kampen om makten i Venezuela. Med tre femtedels majoritet godkände Venezuelas parlament att han under ett år kan stifta lagar på egen hand utan parlamentets samtycke.
Han har talat om att han ska använda sin nya makt till att skydda lönerna, kontrollera priserna och begränsa företagens vinster.
Efter omröstningen ledde parlamentets talman en marsch med 2.000 anhängare i röda skjortor till presidentpalatset för att överräcka texten till det nya dekretet.
Ny diktator
I praktiken betyder det att Latinamerika – som gått mot ökad demokrati – nu har fått en ny diktator, åtminstone för ett år.
Detta sker mitt under en svår ekonomisk kris med en galopperande inflation och ökande brist på basvaror. Maduro har nu lovat att han ska utnyttja sin nya makt bland annat för att bekämpa den ökande korruptionen.
Den ”ekonomiska offensiven” kommer bara tre veckor före kommunalvalen i Venezuela.
För Maduro gäller det att vinna dessa val. Det är det första popularitetstesten sedan det omtvistade presidentvalet i april. Då vann Maduro med liten marginal. Hans borgerlige utmanare Capriles talar fortfarande om valfusk.
Djupt splittrat
Venezuela framstod efter valet som ett land djupt splittrat i två ungefär jämnstora block.
Maduro betecknar den pågående ekonomiska krisen som ett ”ekonomiskt krig” som förs av företag och butiksägare. 100-talet affärsinnehavare har fängslats därför att de tagit ut för höga priser och Maduro har tvingat försäljare av till exempel vitvaror och tv-apparater att sänka priserna.
Militär har sänts ut för att ockupera butiker som säljer elektronikvaror till för höga priser.
Mer av liknande spektakulära åtgärder kan väntas nu. Privatföretagens vinster ska skäras ned för att sänka priserna. Spekulation ska motverkas.
Ansvariga för krisen
Maduro gör den borgerliga oppositionen i förening med ”imperialister” ansvariga för krisen.
Oppositionen menar att det är regeringens ekonomiska politik som lett till de nuvarande problemen, som lett till en inflation det senaste året på 55 procent och brist på varor som mjölk och toalettpapper.
Maduros ”ekonomiska offensiv” började med ett angrepp på en varuhuskedja som säljer elektronikprodukter. Maduros angrepp mot kedjans för höga priser uppfattades tydligen som en uppmaning till plundring. Det har talats om ”Maduros klasskamp i varuhusen”.
Saknar utstrålning
Maduro efterträdde den karismatiske Hugo Chávez som innan han avled utpekade Maduro som sin efterträdare. Maduro anses dock inte ha den utstrålning och de ledaregenskaper som Chávez hade.
Hittills har Maduros siffror i opinionsmätningarna varit dåliga. Han har sjunkit från 50 procent till drygt 40. Många gör honom ansvarig för krisen.
Oppositionsledaren Henrique Capriles har uppmanat väljarna att göra kommunalvalen till en folkomröstning om Maduros politik.
Maduro profilerar sig nu som tuff mot handel och industri, som har talat om att presidenten bedriver en häxjakt på dem.
Kamp mot eliten
Maduro förväntar sig däremot att hans hårda tag mot motståndaren ska ge utdelning i valet. Hans anhängare ser detta som en nödvändig kamp mot eliten i landet.
Hans företrädare Hugo Chávez använde fyra gånger taktiken att ge sig själv ökade maktbefogenheter som sedan gav staten ökad kontroll över ekonomin.