Barn och tonåringar som adopterats från Kina till Kanada reagerar när de hör mandarin, trots att de bara hörde språket som bebisar. Det visar forskning som publiceras i tidskriften PNAS.
De kanadensiska forskarna kom fram till det genom att låta 49 flickor i åldern 9-17 år lyssna på ljudband med mandarin samtidigt som flickornas hjärnor röntgades.
Hos flickor födda i Kanada, som inte hade någon anknytning till mandarin alls, aktiverades bara högra hjärnhalvan när de hörde språket. Det tyder på att deras hjärnor inte ens försökte behandla språket som information.
Båda hjärnhalvorna reagerade hos de adopterade
Flickor som adopterats från Kina till franskspråkiga familjer reagerade däremot helt annorlunda när de fick höra ljudbandet.
Hos dem aktiverades båda hjärnhalvorna när det hörde mandarin, på samma vis som det gör hos personer som kan språket. Detta trots att de sist hörde språket när de lämnade Kina när de var runt tolv månader gamla, och nu bara pratar franska.
Det tyder på att språket som adopterade hör under sina första levnadsmånader trots allt sätter tydliga spår som inte skrivs över när de lär sig det nya landets språk. Och spåren kan väcka minnen.
”Som att komma ihåg lukter”
– Det är precis som att komma ihåg lukter. Ett minne väcks till liv, eftersom man känner igen rytmen och satsmelodin i språket, säger logopeden Christina Lagergren, som har lång erfarenhet av att jobba med adopterade barn.
– Det betyder inte att man förstår eller har lättare att lärare sig detta språk, säger hon.
Att språket väcker känslor kan snarare ha negativa effekter.
Kan väcka negativa tankar
– Norsk forskning har tidigare visat att barn som adopterats från Kina kan bli helt till sig av oro, när de flera år senare kommer i kontakt med grupper som talar mandarin. Kanske har de vistats på en institution där de inte fick stimulans, vilket gör att språket väcker dåliga minnen.
Därför uppmanar hon till försiktighet kring hur man exponerar adoptivbarn för språket de fick höra under sina första månader.
– Idag är det väldigt populärt att barn som adopterats från Kina sätts på lördagskurser för att lära sig mandarin. Jag själv har svårt att förstå vad syftet med det är.
Varför då?
– Det är viktigt att se hur barnet reagerar på att höra språket. Ser man att det är positivt för barnet ska man fortsätta med det, men man ska inte till varje pris tänka att barnet ”förlorar” sitt förstaspråk om de inte går sådana kurser.
– Det är viktigare att barnet knyter an till sin nya familj istället. Man måste gå efter barnets bästa och inte tänka att barnet ska lära sig och kunna så mycket som möjligt.
Är inte tanken med kurserna att hjälpa barnen med identitetsproblem?
– Det är inte säkert att det löser problemen. Den problematiken uppstår alltid, och inträffar på olika sätt i olika åldrar, eftersom barnen ändå måste hitta sin identitet, säger hon.
– Samhället måste ge adopterade tid och kraft att komma till rätta med de här frågorna, och alla är så olika. Om de adopterade själva vill lära sig språket bör de få göra det. Men man ska inte tvinga barnen till det, säger Christina Lagergren.