När man jämförde barnen vid 4-14 års ålder på elva olika områden, som vikt, beteende, intelligens och hur de klarat sig i skolan, var det inga större skillnader i resultaten mellan de barn som matats med flaska och de som ammats i tio av områdena.

 På det elfte området, astma, fanns en skillnad: det var vanligare hos dem som ammats, enligt studien som presenteras i tidskriften Social Science & Medicine.

Andra faktorer kan påverka

I studien ingick över 8 000 barn, varav ungefär en fjärdedel var syskon som matats olika.När forskarna jämförde barn från olika familjer med varandra blev resultatet däremot att amning hade fler fördelar än flaskmatning, vilket också tidigare studier pekat på. Men det kan bero på att andra faktorer då påverkar hälsan och utvecklingen hos barnen, anser forskarna.

– Många tidigare studier lider av ett snedfördelat urval. De kontrollerar inte för faktorer som härkomst, ålder, inkomst, mammans sysselsättning, sådant som vi vet kan påverka både amning och hälsa, säger Cynthia Colen, professor vid The Ohio State University och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.

Fokus på uppväxten

Cynthia Colen anser att om det stämmer att amning inte har lika stora långsiktiga fördelar för barn som tidigare trott, behöver man se över hälsopolitiken och fokusera på andra saker som kan påverka, som skolornas kvalitet och barnens uppväxtmiljö.

– Vi måste titta mycket noggrannare på vad som händer efter det där första året i livet och förstå att amning kan vara väldigt svårt, till och med omöjligt, för vissa kvinnor. I stället för att skuldbelägga dem måste vi vara mer realistiska kring vad amning gör och inte gör, säger hon.