Det handlar om hur vi fattar beslut. Vi människor brukar ofta tänka på oss själva som väsentligen annorlunda de andra djuren. En ny studie från forskare på Max Planck-instituten i Leipzig och Nijmegen borde få oss att se annorlunda på apor.

Det visade sig nämligen att aporna inte alls agerar utifrån några simpla reflexer. Tvärtom gör de beräkningar utifrån vad de med säkerhet vet och utifrån vilken sannolikhet de bedömer att de har att gissa rätt.

Bananer gömda under muggar
Forskarna presenterade bananbitar i olika storlekar för aporna. En mindre bananbit låg alltid under samma kopp. En större bananbit låg gömd under någon av de andra kopparna, hela tiden på olika platser.

Genom att variera antalet koppar kunde forskarna styra hur sannolikt det var att aporna gissade rätt och hittade den större bananbiten. Aporna hade också valet att i stället lyfta på koppen där de alltid visste att den lilla bananbiten låg.

Genom detta i grunden enkla experiment kunde forskarna studera hur aporna beräknade sannolikheter, risker och nytta.

Ju större bananbit som placerades ut som "toppvinsten" desto mer benägna var aporna att välja att ta en risk, i stället för att plocka den säkra lilla bananbiten.

Det vanligaste var ändå på det hela taget att deras tankekalkyl resulterade det mänskligt "förnuftiga" alternativet, att få sig ett skrovmål genom att välja den lilla säkra bananbiten.

Olika benägenhet att chansa
Av de människoapor som studerades kunde man också se att schimpanser och orangutanger övergripande var mer benägna att chansa, att ta en risk, för att få den stora bananbiten - jämfört med gorillor och dvärgschimpanser, som i större utsträckning var riskaversiva.

Forskarna menar nu att den här studien bidrar till att vi borde inse att andra människoapor än själva människan också har ett mer avancerat tänkande än vi kanske tror.

– Vår studie bidrar till det växande bevis på att den mentala livet av de andra aporna är mycket mer sofistikerad än vad som ofta antas, säger Daniel Haun, den forskare som ledde studien.

Den enda art av människoapor som inte studerades i experimentet - vanliga människor - är för övrigt känd för en benägenhet att vara riskaversiv, det vill säga att hellre välja det säkra alternativet framför ett sannolikhetsmässigt något bättre alternativ, där risken finns att gå helt lottlös.

Linus Brohult, SVT Vetenskap
linus.brohult@svt.se
twitter: @brohult