Årskrönika: Vetenskapsåret 2011
"Åren går bara fortare ju äldre man blir". "Tiden går ju så fort". "Dagarna bara rinner iväg" och "vart tog det här året vägen". Uttrycken vi slänger oss med då det kommer till tidsuppfattning är förmodligen lika många som timmarna vi hävdar varit för få. Men, om man verkligen bryter ner det, känns det inte länge sedan vi njöt av den vackra solförmörkelsen som fick inleda året de första kalla dagarna i januari?
Publicerad
Kommer du ens ihåg vad du gjorde då krokusarna knoppade den där dagen vi fick veta att kärnkraftverket i Fukushima havererat? De lärda tvistade om huruvida denna olycka var allvarligare än den som drabbade Tjernobyl 1986, eller om det var tvärtom.
Fukushima och Tjernobyl i en klass för sig
Fast stod hur som helst det faktum att jordbävningen och den efterföljande tsunamin som utlöste reaktorexplosionerna vid kärnkraftsverket i Fukushima tog 20 000 människors liv. En katastrof som utlöser en annan katastrof och efterlämnar frågor 2011 inte har svar på. De långsiktiga konsekvenserna av haveriet, kan endast framtiden utvisa.
När vi börjat med naturens starka krafter, kan vi lika väl hålla vid där en stund. För efter lång tids vila vaknade solen till liv igen just i år. I februari registrerade Nasa de kraftigaste solstormarna på solens yta på fyra år.
Varning för solstorm
De intensiva eruptionerna hotade störa kommunikationsutrustningar och kraftledningar på jorden. Vi klarade oss dock utan större förlisningar. Skönt det! Ni minns kanske november 2003 då en solstorm faktiskt slog ut satelliter i omloppsbana.
Och apropå det här med tid. Känns de inte oerhört avlägsna, de där lata, svunna semesterdagarna i juni då vi solade oss till nyheterna om läkarlaget vid Karolinska Institutets världsomtalade bedrift. Professorerna i Solna hade lyckats med den första donationen någonsin som räddade livet på en 36-årig patient med avancerad luftstrupcancer.
Första transplantationen av en konstgjord luftstrupe
Det unika i hans räddning? Deras fantastiska idé om en konstgjord luftstrupe preparerad med patientens egna stamceller.
Vi fortsätter på avdelningen om den mänskliga intelligensens bedrifter. Redan under sextiotalet föreslog den engelske fysikern Peter Higgs att den borde finnas, även om ingen har sett den, eller så mycket som spåren av den. Vi talar om den mytomspunna Higgs-partikeln som nu i december kom närmare att bli avslöjad.
Forskarna nära Higgs-partikeln
Partikelfysiker från anläggningen CERN utanför Genève har nu genom sin enorma partikelkolliderare kommit den lilla beståndsdelen som behövs för att fullborda fysikernas standardmodell för hur universum är uppbyggt, på spåren. Men, vi lär få vänta på svaret. En av fysikerna sa följande under ett seminarium vid CERN.
– Vi har indikationer på att Higgs existerar, och ett mer exakt svar hoppas vi ha under nästa år.
Och visst kan svaret på en av universums största gåtor vara värd att vänta på.
Som alla andra år levererar de 365 dagarna vetenskapsnyheter av olika slag. Vissa forskare ger oss livsavgörande svar, medan andra bidrar med studier som närmast hamnar under kategorin lättsam underhållning. Båda ändarna av snöret är viktiga och 2011 har inte varit något undantag. I maj fick vi läsa om att elefanter i Sydafrika lider av posttraumatisk stress orsakade av trauman i barndomen.
Elefanter lider av posttraumatisk stress
Forskarna berättade om att de sjuka elefanterna låg bakom de blodiga, tidigare oförklarade attackerna mot noshörningarna på savannen.
I februari ansåg forskare i North Carolina sig ha löst navigationens gåta med hjälp av havssköldpaddor. De fann nämligen att sköldpaddorna räknar ut inte bara sin position i nord-sydlig riktning, utan även i öst-västlig med hjälp av jordens magnetfält.
Navigationens gåta löst
Hur samma havssköldpaddor skulle klara att avgöra sitt läge på den nyupptäckta, jorden-liknande planeten Kepler 22-b, 600 ljusår bort, är lite väl tidigt att säga. Men vad december månad ändå kunnat avslöja är att Nasa med hjälp av Keplerteleskopet som sköts upp 2009 nu har hittat en planet som är den mest jordlika som någonsin påträffats.
Drömmen om en andra jord
Forskarna menar att planeten ligger inom den så kallade beboliga zonen och inhyser goda möjligheter för vatten. I början av februari kunde Vetenskapens värld dessutom rapportera om rymdteleskopets upptäckt av 1235 planeter kring andra stjärnor än solen.
Ingen Magnus Ladulås i Ladulås grav
Och minns ni då vi fick uppleva när locket på Magnus Ladulås 721 år gamla grav i Riddarholmskyrkan öppnades? Vi skulle nu med modern teknik få svar på hur hans genom såg ut och vad de egentligen hade för matvanor på ett 1200-talshov. Men tji fick vi. Mannen i graven var inte vår gamla kung, utan en adelsman med syfilis.
Nobel 2011
Nobel gav den medicinska äran till en avliden man och den litterära till en svensk ordkonstnär. Kvällstidningarna fångade till sin stora lycka kronprinsessans ofödda barns sparkar på bild under middagen. Ett barn som kommer att bli någonting på sju miljarder i antalsordningen. Den 31 oktober sprängde vi nämligen den sjunde miljardgränsen då lilla Danica May Camacho såg dagens ljus på Filippinerna.
Klimatmötet i Durban
Så var det ju också klimatmöte i Durban. Vår Jens Ergon skriver följande i ingressen till sin sammanfattande text om mötets utgång: "Efter den dramatiska maratonspurten på övertid vid klimatmötet i Durban kommer nu eftertankens kranka blekhet. Åsikterna om utfallet går vitt isär. Medan de drivande bakom uppgörelsen, som EU, hyllar det som historiskt, kritiserar miljöorganisationer det som en urvattnad kompromiss som leder världen mot en klimatkatastrof".
Vetenskapens värld har tagit med oss på en resa från jordens rikaste korallrev, in i vårt eget psyke, runt den kosmiska gåtan och fram till googles kontroll över oss, med mängder av spännande hållplatser. Med facit strax i hand, kan vi konstatera att 2011 bjudit på en rad unika, storslagna händelser som fått oss att gråta av sorg, men också att skratta av glädje. Året, som började med en solförmörkelse.
Annelie Larsson
SVT Vetenskap