De växthämmande effekterna som forskarna har hittat gäller långtidsverkande astmamedicin med kortison, som till exempel Pulmicort. Det gäller alltså inte luftrörsvidgande astmamedicin som till exempel Bricanyl.
De växthämmande effekterna som forskarna har hittat gäller långtidsverkande astmamedicin med kortison, som till exempel Pulmicort. Det gäller alltså inte luftrörsvidgande astmamedicin som till exempel Bricanyl. Foto: Scanpix

Astmamedicin gör barn kortare

Kort av kort-ison Barn som tar en viss typ av astmamedicin blir inte lika långa som andra när de blir vuxna, visar ny forskning.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

I Sverige tar över 85 000 barn mellan 0 och 19 år kortison mot sin astma. Men vad många föräldrar inte vet är att medicinen har en påverkan på hur långa barnen blir när de blir vuxna.

I en ny studie har amerikanska forskare undersökt vilka effekter som astmamedicin med kortison som tas via inhalator har på de barn som använder den. Forskarna följde runt 1000 barn med astma från ung ålder tills dess att de slutat växa, och mätte deras längd regelbundet.

En tredjedel av barnen fick regelbundet använda en typ av astmamedicin md kortison (budesonid). En tredjedel fick icke-kortisonbaserad medicin och en tredjedel fick placebo-medicin. Förutom dessa fick barnen också annan medicin för att lindra mer akuta astmaproblem.

En dryg centimeter kortare

Resultaten av studien visar att de barn som tog kortison via inhalator blev i snitt 1,2 centimeter kortare än de barn bara fick placebo-medicin. Forskarna såg också en centimeters skillnad mellan de som fick kortison och de som fick en annan typ av astmamedicin.

- Det överraskade oss eftersom tidigare studier har visat på att effekterna är tillfälliga och inte påverkar den slutliga längden. Men de studierna har inte följt barnen in i vuxen ålder när de är fullvuxna, så som vi nu har gjort, säger Robert C. Strunk, forskaren som har lett studien.

Medicinens positiva effekter väger tyngre

Han menar dock inte att man ska undvika att använda medicinerna.

- Den här förändringen kommer inte att påverka barnens chanser till att bli basketspelare. Och man får väga den här bieffekten mot de positiva som medicinen ger. Jag tycker nog att det är bättre att andas än att ha den där extra centimetern, säger Robert C. Strunk.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.