Små barn lär sig hur man öppnar en låda eller fiskar upp något uren burk genom att iaktta sina föräldrar eller att en vuxen lär dem. Det är den allmänt utbredda teorin som bygger på social inlärning.
Men nu ifrågasätts den teorin. Enligt en ny forskningsstudiekan förmågan att använda vissa enkla verktyg vara nedärvt och ingetsom kommer från att vi härmar våra föräldrar.
– Man har alltid haftsociala glasögon på sig. Om jag kan använda ett verktyg och visadet så kan mina barn härma mig. Men den här studien föreslår någotannat och det är väldigt spännande, säger Gustaf Gredebäck,professor i utvecklingspsykologi vid Uppsala universitet.
Medfödda kunskaper
Vilda människoapor som schimpanser och orangutangerkan redan vid tidig ålder, utan hjälp från apor i deras omgivning,lista ut hur man bäst utnyttjar och använder verktyg. Man harobserverat hur små schimpansungar har en förförståelse för hur deska använda pinnar för att plocka fram insekter ur ett bo eller attfå ur kärnor ur en frukt.
Det är ett beteende som man inte harkunnat förklara genom social inlärning. Men enligt den nya studienförstår små barn hur de ska utnyttja verktyg för att lösa ettnytt problem precis på samma sätt som schimpansens ochorangutangens ungar.
Forskarna menar att vi delar nedärvdakunskaper om hur vissa enklare verktyg kan utnyttjas med våranärmaste släktingar – aporna.
Fick göra aptest
För att testa sinhypotes lät forskarna 2,5-3 åringar utföra samma tester som manutsätter schimpanser och orangutanger för i forskningssyfte. Barnenfick olika uppgifter de skulle lösa som anpassats för barnen mensom byggde på vanligt förekommande beteenden hos aporna. Forskarnakunde på så sätt undvika att barnen tidigare kommit i kontakt meduppgiften och att de istället själva var tvungna att komma på hurden skulle lösas.
En av uppgifterna byggde på att barnen vartvungna att sticka hål på en påse för att få ut ett klistermärke.Forskarna berättade aldrig att barnen var tvungna att användapinnen som låg bredvid för att sticka hål på påsen utan deuppmanade endast barnen att ta ut klistermärken.
Mer lika apor änvi tror
Det visade sig att de beteenden som var vanligastförekommande hos aporna även var de uppgifter som barnen oftast kompå hur de skulle lösa. Resultatet, menar forskarna, visar hur likavi faktiskt är våra närmaste släktingar.
Gustaf Gredebäck har intesjälv varit med i studien men är professor inomutvecklingspsykologi och studerar små barns inlärningsprocesser.För honom väcker resultaten även nya frågor som handlar om någotstörre än hur vi utvecklats från födseln– hur vi harutvecklats under evolutionens gång.
– Det handlar om själva kärnanav mänsklig utveckling. Vad har vi med oss med födseln och vad lärvi oss allt eftersom? Och vad är det som egentligen är unikt föross människor? Men enligt den här studien så verkar det ju som omavståndet till våra mänskliga släktingar inte är så stort, sägerGustaf Gredebäck.