Ny forskning visar att även de som bara röker cannabis ibland ligger i farozonen för deformationer i hjärnan. Foto: Brennan Linsley

Även lite cannabis stör hjärnfunktioner

Uppdaterad
Publicerad

Även de som bara röker cannabis ibland ligger i farozonen för beroende och skadliga effekter. I en studie har 20 unga vuxna med ett relativt lågt användande av cannabis magnetröntgats för att se vilka områden som påverkas i hjärnan.

Studien har fokuserat på två olika områden i hjärnan som är viktiga i utvecklingen och för underhållet av beroenden. Båda områdena har fått deformationer trots att de undersökta inte använder cannabis dagligen. Det ena området påverkar vårt känsloliv medan det andra förknippas med hjärnans belöningssystem och beroende.

20 unga vuxna, 18 – 25 år gamla, som rökte marijuana ungefär en gång i veckan lade sig i en magnetröntgen. Att ingen av dem var beroende hade bekräftats genom ett möte med en psykiater innan undersökningen. I anknytning till den här undersökningen röntgades en kontrollgrupp med korresponderande personer. Lika många av varje kön, etnicitet, ålder och utbildning ingick i grupperna.

Motattack mot legalisering och avkriminalisering

Det är the National Institute on Drug Abuse som bekostat studien. Thomas Lundqvist, psykolog och docent vid Rådgivningsbyrån i Lund tycker att det är en välgjord studie och tror att det kan vara en mottattack på opinionen i USA. Med tanke på den senaste tidens legaliseringar och debatt i USA.

– Det är min uppfattning att NIDA fokuserar sin forskning på effekten av legaliseringen och avkriminaliseringen av cannabis, säger Thomas Lundqvist.

Tidigare studier om cannabis har fokuserat på de personer som röker cannabis ofta, dagligbrukare eller näst intill. I den här studien ville forskarna från Harvard Medical School och Northwestern University se om cannabis gav långsiktiga bieffekter även för användare som inte intog cannabis mer än en gång i veckan.   

Minskad empati

Magnetröntgen visade att de som rökte marijuana, även fast det var en rätt liten mängd, hade fått förändringar i två centrum i hjärnan, amygdala och accumbenskärnan. I amygdala såg forskarna en förminskning på den högra delens ena vägg.

– Det betyder att aktiviteten har minskat i området, säger Thomas Lundqvist. Det är ett område som omsätter känslor kan man säga.  

Minskad empati kan till exempel vara en effekt av minskad aktivitet i amygdala, enligt Thomas Lundqvist.

Även accumbenskärnan påverkas av cannabis även fast intaget är lågt. Accumbenskärnan är ett område som förknippas med belöning och det området var större hos cannabisrökarna än hos kontrollgruppen.

– Tillväxt på accumbenskärnan kan betyda att hjärnan skapar nya kopplingar, att personerna är på väg att bli beroende, säger Jodi Gilman, en av forskarna bakom studien.

Liknande defekt som kokain

Jodi Gilman säger även att en förstorad accumbenskärna på grund av THC har visats på djurförsök tidigare men aldrig på människor. THC är det ämne i cannabis som gör dig ”hög”.

På mer aktiva cannabisanvändare har även en förminskning av amygdala visats tidigare, det har bevisats att det har med cannabisberoende att göra. Andra droger som kokain förknippas med samma deformation.    

– Hela hjärnan är ett nätverk. Om amygdalan rubbas påverkar det andra områden som till exempel hippocampus, hjärnan strävar efter att upprätthålla ett normaltillstånd vilket THC rubbar, säger Thomas Lundqvist.

När man använder cannabis förloras på grund av detta en del av den kvalitativa aspekten av ens kognitiva funktion. Till exempel så kan man få problem med uppmärksamhet och koncentration, man tappar förmågan att granska sitt beteende och kan få svårt att hålla sig kvar i en dialog.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.