Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Avföring genom näsan kan bota sjukdomar

Att via näsan spruta in 20 år gammal avföring är ett effektivt sätt att återställa den bakteriella balansen i tarmen. Nu forskas det på om avföringstransplantation även kan vara en behandling för typ 1-diabetes, Parkinsons sjukdomar och Aspergers syndrom.

I varje frisk människa trängs 100 miljoner bakterier i tarmen. De väger ungefär lika mycket som hjärnan och de är ett alldeles eget ekosystem som påverkar hela kroppen. Men ibland kan det här ekosystemet rubbas, till exempel av en antibiotikakur, och då kan det vara svårt att få tillbaka alla de goda bakterier som vi behöver för att vår tarm ska fungera.

Ett sätt att återställa tarmfunktionen är att använda avföring från en annan frisk människa och ge till den sjuka personen eftersom den innehåller de bakterier som saknas. Det kallas avföringstransplantation och har länge använts vid svåra diarréer. Elisabeth Norin forskar vid Karolinska institutet i Solna och är en av pionjärerna inom området. Hon har arbetat med bakterier från avföring i över 20 år.

- Det är ett stort uppsving för avföringstransplantation nu. Tarmfloran har visat sig viktig inom många olika områden och visar verkligen betydelsen av den enorma mängd bakterier som vi lever tillsammans med, säger hon.

20 år gammalt bajs

Det är bakterien clostridium difficile som ofta är boven i dramat när det behövs en avföringstransplantation. Om tarmens goda bakterier har slagits ut av antibiotika blir tarmfloran är obalanserad, och det är just då transplantation av avföring från en frisk person fungerar bäst. Mellan 80 och 95 procent av patienterna med antibiotikaassocierade problem blir friska av transplantationen.

Men forskarna tror att tarmflorebakterier kan spela en stor roll även för andra typer av sjukdomar. Just nu forskas det på avföringsbakterier som behandling för tillstånd som sällan förknippas med tarmen, som Parkinsons sjukdom, Aspergers syndrom och typ 1-diabetes.

På Karolinska institutet arbetar man med avföring man fått donerad från en frisk person för 20 år sedan. Avföringen odlas med rikligt med näring men utan tillgång till syre, allt för att efterlikna den ursprungliga tarmmiljön så mycket som möjligt.

- Det har varit äckligt att jobba med avföring, men det är det enda sättet vi kan få fram tarmbakterier från friska människor, säger Elisabeth Norin.

Sond genom näsan

När man väl odlat fram tillräckligt med avföringsbakterier måste man föra in dem i patientens tarm. Detta görs med hjälp av en sond genom näsan.

Ännu vet forskarna inte i detalj vilka mikroorganismer som har de här positiva effekterna eller exakt vad de gör, men nu pågår en genetisk kartläggning. Dessutom försöker man vidareutveckla metoden att ta fram bakterierna.

- Vi hoppas att kunna hitta ett enklare sätt för patienterna att få behandlingen. Tablettform eller som en kapsel vore idealiskt, säger Elisabeth Norin.