Dödligheten i en babianflock är mycket hög, i första hand bland ungarna där den under det första levnadsåret ligger på 30—50 procent.

Den viktigaste orsaken är predation. Lejon och leoparder dödar ofta babianer.

En annan orsak är infanticid. Många ungar dödas av de stora hannarna i flocken.

Orsaken är genetisk. Hannarna vill helt enkelt sprida sina gener men då krävs att det finns gott om receptiva honor tillgängliga — vilket inte alltid är fallet. Ibland är merparten av honorna havande eller tar hand om små ungar.

I sådana lägen dödar hannarna — om de får chansen — ungar som har andra fäder än dem själva. I deras ögon slösar honorna bort värdefull tid genom att pyssla om någon annans avkomma. De vill helt enkelt att honorna ska bli receptiva igen, för att själva få para sig med dem.

Farliga hannar

Det här fenomenet är välkänt bland många djurarter, exempelvis lejon, björnar, delfiner, många gnagare samt en lång rad primater förutom babianerna.

Men att döda ofödda ungar? Beteenden av det slaget har nästan aldrig observerats hos någon djurart, men den nya studien, som publiceras i Proceedings of the Royal Society, visar att det kan vara relativt vanliga bland babianer.

Studien, som har letts av biologen Susan Alberts vid Duke University i USA, har utförts i nationalparken Amboseli i Kenya.

Där finns en stor population av babianer, som normalt pendlar runt 250 individer i flera flockar.

Hannarna lämnar i allmänhet den flock där de fötts när de blivit vuxna och söker lyckan i en annan flock. Det är sådana nyligen invandrade hannar som är farliga för honorna.

Forskarna fann att nya hannar normalt var ansvariga för minst två procent av dödsfallen bland små ungar, och för minst sex procent av missfallen bland honorna mellan 1978 och 2015.

Många missfall

Detta är minimisiffror. Enligt forskarna är den verkliga andelen sannolikt långt högre — och de påpekar att antalet missfall stiger till det tredubbla när det är ont om receptiva honor i flocken.

De nya hannarna, framför allt sådana som har som mål att nå en topposition i flocken, går till våldsam attack mot de havande honorna, biter dem och skadar dem, och låter dem inte vara ifred. Att detta resulterar i många missfall är föga förvånande.

Ibland går hannarna för långt och råkar döda honorna vid attackerna. Men som helhet vinner de på sitt våldsutövande. De flesta av dem parar sig ganska snart med honorna vars ungar de dödat.

Detta återspeglar tydligt de prövningar som en babian måste genomgå för att bli vuxen och kunna leva ett långt och framgångsrikt liv. I babiansamhället regerar våldet och nåde den som inte kan ta för sig.

Våldsamma liv

Om man har tur och överlever som foster och nyfödd, och klarar sig helskinnad genom det första levnadsåret, är mycket vunnet. Men det räcker inte. Du måste också ingå allianser med andra babianer för att få hjälp och kunna söka skydd vid attacker från andra babianer.

Hannar och honor kan ingå allianser, liksom flera honor. Om en sådan allians upphör av en eller annan anledning, om till exempel någon av individerna faller offer för en leopard, är det fara på färde för den som blivit ensam.

Ett exempel är den lilla honan Lenga som förlorade sin mor i Amboseli när hon var ett halvår gammal. Hon överlevde under ytterligare att halvår tack vare det skydd hon fick från tre hannar som hon lierat sig med, men när två av hannarna lämnade flocken tog allt slut.

Hon var död inom 48 timmar efter att hannarna utvandrat, sannolikt som ett resultat av att hon kom i vägen vid ett slagsmål mellan hennes enda återstående beskyddare och en annan hanne.