Effekten mättes i hur mycket längre de kunde promenera än i vanliga fall. Dessutom kunde man se att hjärtat bättre kunde reglera blodkärlens diameter, och dessutom påverka proppbildning via det foder av celler, endothelium, som hjärtat är inklätt med.

Lyckoämne i kroppen ökade
Ett annat resultat av bastuträningen var att kroppen utsöndrade högre halter av serotonin då den värmdes upp. Serotonin är det ämne man känner sig lite gladare av. De neuroner som skickar ut serotonin tycks aktiveras av bastuvärmen.

Det kan bero på att det i samma område finns temperaturreglerande neuroner, som alltså vill kyla ner kroppen. Summan av kardemumman är att när kroppen försöker svalka sig en smula, så får den sig samtidigt en skjuts av serotonin, och känner sig väl till mods.

Osäkert resultat kompletterades med råttstudier
Det är svårt att dra stora växlar på en undersökning med enbart 41 personer och det behövs fler studier på människor innan man kan dra säkra slutsatser. Forskarna gick dock vidare och gjorde även studier på hur råttors hjärta påverkades av bastuvärmen.

Det lite vidare experimentet gjordes med råttor, där man simulerade en hjärtattack genom att strypa blodtillförseln helt kort, och utsatte dem sen för en motsvarande bastubehandling.

Strokeskadorna minskade
De skador man brukar se efter en stroke förekom i mindre grad hos de bastubehandlade råttorna jämfört med noll-gruppen, som inte fick komma in i värmen. Man såg också att värmen hade ökat ett enzym i hjärtats foderceller, som reglerar blodtryck och nybildning av blodkärl.

Nu ska inte alla som har hjärtproblem hoppa in i bastun och tro att det hjälper. Trots den färska undersökningen så är fortfarande den medicinska rekommendationen att bastubad är olämpligt för hjärtpatienter.

Annlouise Martin
SVT Vetenskap