Små och ätbara batterier för användning i medicinsk behandling kan bli verklighet. Foto: Bettinger Lab

Batterier som går att äta

Uppdaterad
Publicerad

Att svälja vanliga brunstensbatterier är farligt och kan orsaka skador. Nu visar ett amerikanskt forskarteam att tillverkning av giftfria och ätbara batterier kan bli verklighet.

Forskarna har använt naturliga sammansättningar som bland annat melanin, ett pigment som finns naturligt i hud, hår och ögon. Batterierna ska kunna användas i medicinsk utrustning för att behandla och diagnostisera sjukdomar. Även om kapaciteteten hos melanin är låg jämfört med litiumjonbatterier är den tillräckligt hög för att driva tillförsel av medicin. Tanken är att batterierna bland annat ska användas i ätbar utrustning som kan frisätta läkemedel, leverera vaccindoser och känna av förändringar i magens tarmflora.

Att utveckla ätbara batterier är ett nytt forskningsprojekt som nu presenteras på en mässa för världens största vetenskapliga sällskap, The American Chemistry Society.

Utvecklingen är positiv men för mer avancerad utrustning krävs betydligt kraftfullare batterier menar Daniel Brandell, forskare vid Ångström Advanced Battery Centre på Uppsala universitet.

–Den medicinska teknologin, med bland annat robotstyrd utrustning, ligger långt före batteriutvecklingen.Vi som tillverkar batterier måste jobba hårt för att komma ikapp den nyttiga teknik som faktiskt existerar och reflektera över vilka material vi använder både ur toxiskt och hållbart perspektiv, säger Brandell.

Ätbar utrustning inget nytt

För ungefär 20 år sen utvecklade och tillverkade forskare en batteristyrd kamera som kunde sväljas och som används som ett komplement till endoskopi. Kameran är utformad för att passera genom kroppen och sedan utsöndras. För engångsanvändning är risken liten att den här kameran med ett konventionellt batteri skulle fastna, men vill läkarna använda utrustning upprepade gånger på en patient skulle riskerna bli oacceptabla menar forskarna.

Den här kameran och vissa implantat som till exempel pacemaker drivs idag av giftiga batterier och kommer inte i kontakt med kroppen. Men för låg energi i upprepade behandlingar där man ska svälja utrustningen skulle de giftfria batterierna vara idealiska.

Biomaterial är lösningen

I genomsnitt behöver ätbar utrustning inte vara inuti kroppen mer än 20 timmar. Livslängden på batterierna är alltså inget problem, det är däremot giftigheten. För att lösa problemet använde sig forskarna av melanin och andra naturliga sammansättningar. Melanin skyddar oss från skadligt solljus men visade sig också binda och lösgöra metalliska joner.

Utifrån den här upptäckten experimenterade forskarna med olika typer av batterier där man  använde melaninpigment som antingen positiv eller negativ pol i kombination med järn och magnesium. Resultatet var framgångsrikt.

Energilagringsenheter som batterier behöver ses över när de används mycket och i extrema miljöer, och just nu händer mycket i utvecklingen av mikrobatterier men det finns mycket mer att göra, menar Brandell.

– Möjlighet till miniatyrisering, hållbarhet och användning  av giftfria material är viktiga komponenter i framtida batteriutveckling, säger Brandell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.