Enligt Jonas Vlachos, biträdande professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna bakom studien, så är friskolornas mer generösa rättning problematisk på flera sätt:

– Dels är det så att de här proven ligger till grund för betygen som ges och dels för att det innebär att man inte hittar styrkor och svagheter där de egentligen finns. Skolor framstår som bättre och sämre än vad de egentligen är, när den enda skillnaden är att man bedömer proven olika hårt, säger Jonas Vlachos.

Men hur ska man tänka som förälder då?

–  Som förälder är det inte uppenbart att högre betyg är något dåligt. Så länge barnet har lärt sig något så blir generösare betyg lite som grädde på moset.

Så vilka är förlorarna?

– Elever på de andra skolorna, och i förlängningen hela samhället, säger Jonas Vlachos

I dag bedöms de nationella proven för grundskola och gymnasieskolor av lärarna själva.

Sedan 2009 har skolinspektionen rättat om de nationella proven årligen för att stödja en mer likvärdig och rättvis bedömning.

Enligt den nya studien så rättar inte bara de kommunala skolorna mer likt skolinspektionens rättning, utan de rättar också mer jämnt. Spridningen av hur friskolorna rättar proven är däremot mycket stor.

Skolor anonyma i studien

Alla skolor i studien är anonyma och det var ett genomsnitt av friskolorna som visade en mer generös rättning.

Vissa friskolor har påbörjat en egen form av extern rättning och andra en form av sambedömning av de nationella proven.

Tidigare prestationseffekt slås ut

Tidigare forskning har visat på att friskoleelever generellt sett presterar bättre på nationella prov än elever på kommunala skolor. Men dessa studier har inte jämfört med externt rättade prov, vilket Jonas Vlachos nu har gjort:

– Vad vi då hittar är att en del, eller till och med hela den effekten, beror på att proven helt enkelt rättas mer generöst av friskolorna.

Resultaten från den nya studien går i linje med de internationella och externt rättade Pisa undersökningarna – som också tyder på att det inte är någon större skillnad i prestation mellan fristående och kommunala skolor.

Rättning utifrån – lösning som skapar mer problem

– En lösning skulle kunna vara att man rättar proven externt, att någon aktör som inte har någon koppling till skolan får rätta proven istället, säger skolforskare Jonas Vlachos.

Men en så här extern rättning skulle kunna få helt andra konsekvenser. Ytterligare kontroll utifrån minskar lärarnas självständighet. Något som skolforskare Niklas Stenlås, docent i ekonomisk historia vid Uppsala Universietet kallar för en avprofessionalisering av lärarna. En utveckling som pågått ända sen kommunaliseringen av skolan i slutet av 80-talet.

– Det jag menar med avprofessionalisering är att lärarna under lång tid förlorat inflytande över sitt eget arbete – och om lärarnas betygsättning inte tas på allvar är risken att de förlorar inflytande av sitt eget arbete, säger Niklas Stenlås.

Elever lockas med bra betyg

Att en skola kan uppvisa bra betyg är något som kan locka andra elever och därmed inbringa den skolpeng som alla skolor får per elev.

Och när nu många friskolor är vinstdrivande företag så finns en risk, enligt skolforskare Niklas Stenlås, att lärare på skolföretagen blir mer generösa med provbetygen för att locka elever och skolpeng. Han menar att många lärare idag hamnar i konflikt mellan en tjänstemannaroll och företagarroll:

– Från början var lärarna statstjänstemän där rollen var definierad utifrån tydliga värden som likabehandling, opartiskhet, rättsäkerhet och integritet. Kommunaltjänstemannarollen som lärarna fick i slutet av 80-talet är inte förknippad med dessa värden på samma sätt och företagarrollen är det absolut inte, säger Niklas Stenlås.

”Ett problem för hela skolväsendet”

Friskolor rättar alltså i genomsnitt nationella prov systematiskt mer generöst än kommunala.

Men Claes Nyberg, vd för Friskolornas Riksförbund, menar att det här är ett problem för hela skolväsendet och inte specifikt för friskolor:

– Självklart ska vi friskolor ta ansvar för får vår del i diskussionen, säger Claes Nyberg.

Men har inte ni extra ansvar, det är ju ni som ger mer generösa betyg?

– Jag tycker det viktigt att vi diskuterar detta gemensamt, det räcker inte med att friskolan arbetar med detta på sin sida, och kommunerna arbetar separat, det är inte good enough, säger Claes Nyberg.

Studien publiceras i en rapport från Skolinspektionen som presenteras för regeringen under dagen.