Skillnaderna är så stora att det kan förklara varför så många av dem som blir elitidrottare är morgontidiga.

I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology har forskare försökt utröna hur stor betydelse olika personers biologiska klocka har för hur väl de presterar idrottsmässigt vid olika tider på dygnet. Och forskarna själva tycker att resultaten är slående – nattugglor har stora nackdelar i en värld då de flesta tävlingar avgörs på dagtid.

Alla organismer har biologiska klockor eller en cirkadiansk rytm, som det också kallas, en spontan rytm på ungefär 24 timmar. Den styr dygnsvila, kroppstemperatur och när vilka hormoner utsöndras och kontrolleras från hypothalamus i hjärnan.

Mest påverkas dygnsrytmen av dagsljuset, men även andra faktorer har betydelse och exakt hur den här cykeln varierar lite från person till person. En del är gärna uppe sent och sover längre, om de själv kan välja och inte styrs av väckarklocka. Andra är tvärtom.

Delade in i grupper

Forskarna från universitetet i Birmingham gjorde flera olika sorters tester på 121 tävlingsidrottare, både kvinnor och män, för att komma fram till hur deras naturliga dygnsrytm såg ut. Var de nattugglor som tycker om att lägga sig sent och sova länge, eller morgonpigga som gärna går upp i ottan eller något mittemellan.  Ungefär hälften föll in i den sista kategorin, medan 28 procent av idrottarna var morgontidiga och 24 procent nattugglor. Så ser det också ut i befolkningen i stort fördelningsmässigt.

Av de här 121 valde forskarna sedan ut 20 personer som alla var i ungefär samma ålder, kring 20 år, och tävlade i landhockey och som representerade alla de tre dygsnrytmstyperna. De 20 utvalda fick sedan göra så kallade BLEEP-test, som ofta används när man vill bedöma idrottares syreupptagningsförmåga, vid sex olika tidpunkter på dygnet. Då utkristalliserade sig ett tydligt mönster.

När man tittade på hela gruppen presterades de sämst klockan sju på morgonen. Mellan 10 och ett på dagen var resultaten genomsnittliga och bäst presterade man i testerna som gjordes mellan fyra och sju på kvällen. Skillnaderna var i genomsnitt 11,2 procent mellan en persons morgonresultat och kvällsresultat. Det här är ett välkänt faktum sedan många år och de nya resultaten bekräftar tidigare studier som visat att de allra flesta presterar bäst rent fysiskt på eftermiddag/kväll.

Nattugglor förlorar mest

Birminghamforskarna intresserade sig särskilt för hur stora skillnaderna mellan de olika grupperna var. De framhåller att just nattugglor förlorar mycket mer på att tvingas prestera tidigt än andra – oavsett om de alla stigit upp samma tid på testdagen. Deras sämsta resultat, alltså det de presterade i BLEEP-testet klockan 07:00, var procentuellt sett mycket mer påverkat av den tidiga timmen  än de andras.

Mikael Mattsson vid Gymnastik- och idrotsshögskolan i Stockholm tycker att just fokus på skillnaderna mellan de olika grupperna är vad som gör studien intressant.

– Studien har delat upp idrottarna i grupper och visat skillnaderna, något som inte gjorts på ett bra sätt förut., menar han. Men de har dock helt missat/struntat i att ta upp att prestationstoppen kan justeras beroende på när man går upp och vilken tid på dygnet man genomför sina hårda träningspass.

Han framhåller att tävlingsidrottare just jobbar med de faktorerna under långa flygresor över olika tidszoner till exempel. En tumregel är att det tar ett dygn per timme man vill justera.

– Det betyder att någon som har sin normala biologiska topp kl 16 och som ska tävla kl 21 kan på mindre än en vecka justera sitt schema (bl.a. sömn och träning) så att toppen infaller kl 21, menar Mikael Mattsson.

Välja tid för träningspass

Dessutom finns det flera olika sätt att mäta idrottsprestationer och BLEEP-testet är inte det bästa för alla sporter. Muskelstyrka, målinriktning och kost har också avgörande betydelse för slutresultatet.

Men kanske borde även vi vanliga motionärer fundera kring att de flestas prestationstopp ligger senare på dagen än man kanske tänker sig. Det finns anledning att tänka ut när på dygnet man bör lägga sina träningspass. Särskilt om man är en nattuggla i grunden.

Forskarna bakom studien spekulerar i att de här skillnaderna kan vara med och förklara varför så många elitidrottsmän är av den morgontidiga sorten. När nattugglorna vaknat till och är redo för att prestera är tävlingen redan avslutad.