Man använder sig av något så märkligt som öronvax. Detta avslöjar nämligen hur mänskligt orsakade föroreningar påverkat valarna och också detaljer om valarnas livscykel som forskare hittills bara kunnat gissa sig till.
Blåvalen, som kan väga ända upp mot 300 ton och har ett hjärta stort som en bil, är jordens gigant men full av hemligheter. Den är hotad av utrotning och svår att forska på bland annat eftersom den flyttar runt i världshavens djup.
Att blåvalar och andra bardvalar, precis som vi människor, har vax i sina öron har man känt till länge, men först nu har forskare lyckats komma på en metod som gör att det går att analysera innehållet i vaxet på ett användbart sätt.
Som årsringar på träd
– Vaxet är som årsringarna på ett träd, berättar Sascha Usenko, miljöforskare vid Baylor University i Texas. Med hjälp av vaxet kan vi inte bara hitta till exempel DDT och andra miljöföroreningar utan också ta reda på exakt när valen utsattes för den och vilka konsekvenser det fick för valen då.
Vaxproppen byggs upp i öronen på de flesta bardvalar under hela valens liv vilket innebär att det bär spår av allt det som hänt djuret. O det är rejäla proppar som djuren bär runt i sina öron. Den vaxpropp som de amerikanska forskarna nu analyserat kommer från en blåval och proppen är omkring tre decimeter lång och flera centimeter tjock.
– Förut har man kunnat åldersbestämma valen med hjälp av vaxet men nu kan vi ta reda på så mycket mer om valens liv och de villkor som valet levt under i havet under hela dess livstid, säger Sascha Usenko till SVT.
Historiska proppar
Forskarna tittar inte bara efter miljöföroreningar utan även olika hormonella förändringar som kan berätta exakt när valen blev könsmogen, om och när den fått kalvar och hur hela livscykeln sett ut, information som forskarna hittills bara kunnat gissa sig till.
Fenomenet med vaxproppar hos valar är alltså känt sen länge och museer runt om i världen har sparat vaxavlagringar från valar sen långt tillbaka, proppar som de amerikanska forskarna nu hoppas kunna få använda för att spåra livscykeln hos många fler valar, både i nutid och i historisk tid.