När någon misstänks ha cancer kan man ofta ställa diagnosen genom att föra in en nål i den misstänkta vävnaden. Görs provet med en fin nål får man ut serumvätska och lösa celler, medan en grov nål tar ut vävnad i sammanhängande kolvar.

Det har dock funnits farhågor om att punkteringen som uppstår vid båda typer av ingrepp kan leda till att cancerceller sprids i blodet, och förra året kom en svensk studie som tyder på att provtagning med grov nål kan leda till detta.

Förr var det praxis att använda fin nål vid provtagningen, men i Sverige och många andra länder har man sedan ett antal år övergått till att använda den grova nålen, eftersom metoden anses vara mer tillförlitlig när det gäller att upptäcka cancer. I USA används däremot fortfarande den fina nålen.

Följde 2000 patienter

Nu kan en stor amerikansk studie fastställa att biopsi med fin nål inte gör att cancer sprids.

Det kom forskare vid Mayo Clinic i Jacksonville, Florida, fram till genom att under elva år följa patienter som opererats för cancer i bukspottskörteln. Bland de 2000 patienterna fanns både de som undersökts med finnålsbiopsi, och patienter som inte blivit det.

Två år efter sin operation hade hälften av de som diagnosticerats med fin nål dött av sin cancer. Bland de som inte undersöktes med biopsi var det ännu fler som dog, nämligen två tredjedelar.

– Studien visar att läkare och patienter kan försäkra sig om provtagningen [med finnålsbiopsi] är väldigt säker. Den ger värdefull information som gör att patientens behandling kan specialanpassas, säger Michael Wallace, professor i medicin och huvudförfattare av studien.

– Vi utför miljontals sådana här ingrepp varje år, men en eller två fallstudier har lett till en myt att den här metoden kan leda till cancer, säger han.

Sam Ladjevardi, överläkare vid Akademiska sjukhusets urologklinik i Uppsala, säger att båda metoderna har sina nackdelar.

– Vi använde också den fina nålen förr, vid misstanke om prostata- och njurcancer. Men många tyckte att det var osäkert, eftersom den bara tar ut serumvätska och lösa celler, säger han.

– Med grovnålsbiopsi får man ut mer sammanhängande material, som långa, tunna vävnader av prostata.

Möjlig risk för spridning med grov nål

Problemet med den fina nålen var alltså att man var rädd att inte ha tillräckligt med material för att ställa en korrekt diagnos, men det finns en annan risk med att använda grov nål.

– Vi gjorde en studie där vi tog blodprover på patienter både före och efter vävnadstagning med grov nål. Då såg vi att de som hade prostatacancer hade mer cellrester i blodet efter vävnadstagningen än de som inte hade cancer, säger Sam Ladjevardi.

– Vi vet inte än om detta gör att risken för att cancern sprids ökar, men sannolikheten finns. För nuvarande saknas teknik för att undersöka detta vidare, säger han.

Han säger att det hade varit fördelaktigt att använda den fina nålen om man hade kunnat lita på den.

– Problemet är att man inte kunnat göra det till 100 procent. Men tycker man sig kunna göra det, som forskarna nu gjort i den här studien, så kan man lika gärna använda den.

– Men varje sjukdom har sina begränsningar. På prostatacancer missar man också en del diagnoser med grovnål.

Vilket som är bäst, både när det gäller att fastställa cancerdiagnosen och undvika spridning av cancerceller i blodet, är alltså fortfarande oklart.

– Diagnostiken måste förbättras. Det är första steget, säger Sam Ladjevardi.