Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Därför är korpen ingen hönshjärna

Länge har det varit ett mysterium: hur kan korpen, med sin lilla hjärna på ungefär 15 gram, klara av olika minnes- och planeringsexperiment som inga andra djur klarar, förutom vissa människoapor? Nu har man börjat hitta delar av den förklaringen.

– En korp har ju lika många nervceller i huvudet som en makak, en liten apa på ungefär 15 kilo. Men ändå kan den lösa problem som en makak inte kommer in närheten av. Korpar är på så sätt mer lika schimpanser, säger Mathias Osvath, docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet.

Fler nervceller per gram

Experiment inom neurobiologin tar oss en bit på vägen i att förstå hur korparna kan ha dessa märkvärdiga förmågor, trots sin ringa storlek – korpar har väldigt tätt mellan sina nervceller i hjärnan.

Trots att schimpansen har fler nervceller totalt sett i de delar av hjärnan där mycket av den komplexa kognitionen äger rum, visar det sig att korpen har fyra gånger så mycket nervceller per gram i sin hjärnbark, eller pallium som det heter hos fåglar.

– Väldigt förenklat skulle man alltså kunna säga att fåglar generellt får in extremt mycket processorkraft i sin lilla hjärna. Nu pågår forskning kring exakt hur dessa kopplingar ser ut. Till exempel vilken roll den här nervcellstätheten spelar för hur snabbt information kan ta sig fram i hjärnan, säger Mathias Osvath.

Två stora genombrott

Samtidigt som studier som visar att korpen har en väldigt nervcellstät hjärna, så har det under förra året också kommit två forskningsgenombrott som handlar om vad just korpar och schimpanser rent kognitivt klarar av.

I bägge studierna visar man hur både schimpanser och korpar har det som på engelska brukar kallas för Theory of Mind; i detta fallet har det handlat om huruvida andra djur, förutom människor, har förmågan att tillskriva andra individer mentala tillstånd.

Detta är något som kognitionsforskare har undersökt i flera decennier, men det har varit väldigt svårt att visa.

– Det är ju väldigt lätt att tro att min hund förstår ganska mycket om mig. Men rent forskningsmässigt måste det ju visas; hur den förstår saker och vilken typ av information den använder. När det kommer till att tillskriva andra individer mentala tillstånd har man än så länge bara lyckats visa det på korpar, schimpanser och orangutanger, säger Mathias Osvath.

Senaste gemensamma förfader: 320 miljoner år sedan

Korpar och schimpanser skiljdes åt för hela 320 miljoner år sedan. Det gör de här upptäckterna extra intressanta, enligt Mathias Osvath.

– Det innebär att det fenomenet vi kallar ”tänkande”, det vill säga att kunna planera, att minnas och så vidare, har utvecklats på var sitt håll, oberoende av varandra. Det leder ju in en på frågor om de olika systemen i deras hjärnor fungerar på liknande sätt, eller är grunderna helt olika trots att de kognitiva förmågorna är snarlika? Det är spännande frågor som forskare från många olika forskningsfält är nyfikna på, säger Mathias Osvath.

I Vetenenskapens värld 20.00 i SVT2 måndag visar vi ett reportage om de smarta djuren.

Referens: Seweryn Olkowicz et al. Birds have primate-like numbers of neurons in the forebrain. PNAS, 2016. DOI: 10.1037/pnas.1517131113

Hjärnans nervceller

Visa

Tidigare har man haft teorier om att till exempel hjärnstorlek i förhållande till kroppsstorlek har varit en avgörande faktor för hur komplexa ens kognitiva förmågor kan vara. Men neurobiologen Suzana Herculano-Houzels forskning visar att det finns anledning att tänka om.

Genom att hacka ner hjärnor i små, små bitar – så små att det blir som en ”hjärnsoppa” – och sedan lägga till ett sorts ämne som gör så att hjärnans nervceller får en speciell färg, kan man faktiskt räkna antalet nervceller.

Det har visat sig att primater, dit vi människor tillhör, har generellt betydligt fler nervceller per gram i hjärnbarken än andra däggdjur.

Fåglar har ännu fler ändå; närmare bestämt fyra gånger så mycket som vi människor, per gram, och femton gånger så mycket som en hund, enligt preliminära siffror.

Det totala antalet nervceller spelar också en stor roll. Här är vi människor överlägsna med våra 16 miljarder nervceller i hjärnbarken.

En lista på fler djurs kroppsstorlek, hjärnstorlek, antal nervceller i hjärnan totalt, och antal nervceller i cerebrala cortex går att hitta här.

Källa: Suzana Herculano-Houzel – The Human Advantage: A New Understanding of How Our Brain Became Remarkable