En plastfylld buk ger en falsk mättnad och brist på näring. Plast läcker också skadliga ämnen och vassa föremål som skär upp magen leder till dödliga skador. Foto: Chris Jordan

Därför äter havsfåglar plast

Uppdaterad
Publicerad

Mer än en miljon fåglar dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda. Nu visar ny amerikansk forskning att det är en särskild lukt som lockar havsfåglarna till plastmåltider.

De havsfåglar som lockas av den här lukten för att hitta föda löper fem gånger större risk att äta plast än de som inte gör det enligt studien.

Forskarna placerade ut små plastpellets av de tre vanligaste plasterna i ytvattnet en bit från kusten under tre veckor, och när de analyserade plasten upptäckte de att alger som växer på plasten avger en typ av svavelförening som kallas för DMS.

Fåglarna söker sig aktivt till lukten

När plankton som till exempel krill betar på algerna, ökar lukten. Krill är vissa fåglarnas favoritmat och lukten signalerar att det finns intressant föda.

– Tidigare har man trott att fåglar får i sig plast av misstag, bland annat när de söker föda på ytan, eller att de misstar plasten för att vara föda. Den här studien visar att det alltså är en luktsignal som gör att vissa fåglar aktivt söker upp och äter plasten, vilket gör det än mer oroväckande. Att höga koncentrationer av plast som frigör DMS lockar till sig fåglar kan betyda att fåglarna söker sig dit skräpet samlas, säger Marie Löf, ekotoxikolog på Östersjöcentrum.

Bland de mest drabbade arterna finns blå petrell och stormfågel och resultaten visar också att de som söker sig till lukten av DMS är fågelarter som gräver ner sina bon. De här egenskaperna har utvecklats samtidigt med ett särskilt luktsinne som fåglarna använder när de jagar föda.

Mörkertal av drabbade

Forskarna hoppas nu att studien kan öppna för nya sätt att komma till rätta med plasten i havet. Plastskräp plågar inte bara sjöfågel utan även fisk, havssköldpaddor, sälar och annat liv i haven. Marie Löf tror att det finns ett stort mörkertal när det gäller plastens inverkan på liv i haven.

– Plasten drabbar säkert många fler arter än vi hittills vet, till exempel arter som lever på djupare vatten. Plast bryts ner väldigt långsamt och när den väl hamnat i haven och fragmenterats i mindre partiklar är det omöjligt att rena. Stort plastskräp kan vi plocka upp medan mikropartiklar är enormt mycket svårare att komma åt. Plasten rör sig med havsströmmar och förs iväg långt bort och drabbar även djur långt ifrån föroreningskällorna, säger Marie Löf.

Direkt minskad nedskräpning nödvändigt

En amerikansk riskstudie som publicerades i den vetenskapliga tidskriften PNAS 2015 visar att 99 procent av alla sjöfågelarter kommer att ha plast i magen år 2050, om nedskräpningen fortsätter. Sedan 1950-talet har den globala plastproduktionen fördubblats var elfte år och Marie Löf menar att vi måste hindra tillförseln av plast i våra hav nu.

–Det är viktigt att titta på vår användning av plast och hur vi hanterar vårt skräp och vår förbrukning av engångsförpackningar. Vi måste minska tillförseln av plaster i havet och jobba både brett och globalt, säger Marie Löf.

Anna-Sara Krång, ekotoxikolog vid IVL Svenska Miljöinstitutet menar att det antagligen inte är unikt för just plast med påväxt av alger som avger DMS.

–Det är ju inte plastpartiklarna utan mikroorganismerna som växer på plastpartiklarna som utsöndrar DMS, och alla slags partiklar i havet får påväxt, därför är det svårt att veta vad detta har för betydelse, säger Anna-Sara Krång.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.