Blekta och döda koraller på Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust. Foto: Greg Torda, ARC Centre of Excellence for Coral Reef Studies

Därför bleks havets koraller

Uppdaterad
Publicerad

Förra året utsattes koraller runt hela ekvatorn för så kallad korallblekning, vilket gör att korallerna svälter och dör. Nu visar ny forskning varför.

Korallblekning innebär att korallernas livskamrater, en typ av mikroalger som bor inuti korallerna, ”spottas ut”. Korallerna förlorar då både sin färg och den näring de får ifrån algerna. Följden blir att de bleks och svälter ihjäl.

Förhöjda vattentemperaturer orsakar blekning

Med hjälp av bland annat satellitbilder har forskare nu kunnat jämföra blekningstillfällena som har varit de historiskt allvarligaste för Stora Barriärrevet utanför Australiens östkust: 1998, 2002, och nu senast 2016, som är det värsta året hittills.

I huvudsak var man intresserad av att jämföra hur tre olika faktorer påverkar korallerna: fiske, vattenkvalitet, eller vattentemperatur.

Man har tidigare tänkt sig att genom att stävja fisket, så skulle det innebära att biodiversiteten bibehålls på ett bättre sätt, och att korallerna på så sätt är bättre rustade att klara stress.

Det har också funnits tankar om att vattenkvaliteten, det vill säga sammansättningen av olika partiklar i vattnet spelar roll.

Men i den här studien visar forskarna att ingen av dessa faktorer spelar någon avgörande roll.

– Det vi vet nu som vi inte visste tidigare är att förhöjda vattentemperaturer är den överlägset mest bidragande orsaken till all form av korallblekning i de tropiska miljöerna. Det är till och med så att man kan visa hur ett specifikt ställe på revet överlevde tack vare ett oväder som drog in under en period och sänkte temperaturerna, säger Leon Green, doktorand vid Centrum för Marin Evolutionsbiologi, Göteborgs universitet, som jobbat som forskningsbiträde på Stora Barriärrevet.

Minskade koldioxidutsläpp enda lösningen

Sammantaget visar man i den här studien att det är temperaturökningen, förmodligen i stor utsträckning till följd av våra koldioxidutsläpp, som är det som tar död på korallerna.

Även om det pågår forskning där man undersöker om man kan hitta varianter av koraller som klarar höga temperaturer, som man sen kan plantera ut i det vilda, kan det vara för sent att rädda de koraller som återstår.

Det som behövs är insatser som istället gör att vi minskar vårt koldioxidutsläpp, menar Leon Green.

– De flesta korallerna klarar runt 30 grader, men om genomsnittstemperaturen hamnar över 30 grader så stressas de och bleks. Förra året blektes koraller i tropiska miljöer, och det fortsätter fortfarande nu 2017. Det jag tar med mig från den här studien är att vi måste minska våra koldioxidutsläpp om vi överhuvudtaget ska ha några koraller kvar kring ekvatorn i framtiden, säger han.

Referens: Terry P. Hughes et al. Global warming and recurrent mass bleaching of corals. Nature, 2017. DOI: 10.1038/nature21707

Korallblekning

Åren 1998 och 2002 var svåra år för korallerna på Stora Barriärrevet utanför Australiens västkust, som bägge berodde på en kraftig El Niño året innan. Men förra året var ett rekorddåligt år för korallrev över hela södra halvklotet.

1998 och 2002 så klarade sig 45 respektive 42 procent helt utan blekning. År 2016 klarade sig blott 9 procent från blekning.

Blekningen äger rum när en typ av mikroalg som lever inuti korallerna, ”spottas ut” av korallerna. Det beror på att dessa mikroalger får förhöjd ämnesomsättning på grund av värmen. Då frigörs det ämnen från algen som irriterar korallen. När korallen har gjort sig av med algerna tappar de både färgen och sin huvudsakliga föda. Följden blir att de bleks och dör.

Korallblekning är framförallt allvarligt för korallerna i tropiska klimat, eftersom de oftare tillgodogör sig näring tack vare de små algerna som bor i dem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.