Det som årets båda pristagare, John Gurdon och Shinya Yamanaka, har gjort är att fått vanliga färdigutvecklade celler att ta ett steg tillbaka i utvecklingen och bli till stamceller. Stamceller är celler som har förmågan att bli till nästan alla av kroppens tusentals olika typer av celler.

Britten John Gurdon gjorde sin upptäckt redan 1962 när han experimenterade på grodor. det han gjorde då var att ta bort cellkärnan, som innehåller grodans genetiska kod, ur ett grodägg och slänga den. Sen tog han ut cellkärnan ur en av grodans hudceller och stoppade in den i det ”tomma” grodägget.

Det fascinerande med experimentet var att det gamla ägget med den nya cellkärnan hade förmågan att utvecklas och bli vilken typ av grodcell som helst. Och experimentet gav också helt nya grodor, världens först klonade djur.

Cellers utveckling kan vändas

Det här gav kunskapen om att färdigutvecklade celler, som i det här fallet en grodas hudceller, kan tillbakabildas och bli så kallade pluripotenta stamceller. En kunskap som den japanska forskaren Shinya Yamanaka utnyttjade med stor framgång, över 40 år senare.

- Gurdon är fadern till det forskningsfält som jag har ägnat hela min forskarkarriär åt, sa Yamanaka till SVT:s program Vetenskapens värld 2010.

Programmerade om celler på möss

2006 visade han att genom att ändra på endast fyra gener så kan man programmera om färdigutvecklade celler i möss att bli dessa pluripotenta stamceller, som alltså har förmågan att bli till nästan vilken typ av muscell som helst.

- Jag tycker att det är rätt personer som får priset, säger Charles Hanson, stamcellsforskare och docent i reproduktionsgenetik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

- Vad dessa två herrar har gjort är grundläggande för hela området. Gurdon gjorde den grundläggande upptäckten att specialiseringen av celler också kan vändas tillbaka, vilket man länge inte trodde var möjligt. Och Yamanaka tog forskningen till däggdjursnivå.

Löser etiska problem

Charles Hanson tycker att upptäckten är viktig av flera anledningar. En av den är för att den gör att man kan undvika vissa etiska problem som finns kring stamcellsforskning.

- Med den här upptäckten slipper man de etiska frågor som uppstår när man sysslar med embryonala stamceller, som kommer från mänskliga embryon, och som vissa tycker är fel att forska på, säger han.

Grundforskning

Forskningen på stamceller är ännu i sina linda och än så länge har de stora medicinska tillämpningarna inte kommit.

- Man hade möjligen kunnat vänta med att dela ut priset tills dess att stamceller ger någon mer konkret medicinsk nytta. För nu tror jag att stamceller kommer att få svårt att få priset igen, åtminstone på kort sikt. Det måste till någon riktig brakupptäckt för att de ska få priset igen, säger Charles Hanson.

Kan göra stor nytta

Men kanske väntar dessa brakupptäckter runt hörnet. Det pågår en oerhörd mängd forskning på stamceller och på vilken nytta de kan göra. Kanske kan de i framtiden lösa problem som blindhet, dövhet och en hel rad sjukdomar, som diabetes och Parkinsons.

Redan nu har forskare bland annat lyckats odla fram fungerande mänskliga hörselceller, även om de än så länge inte har kunnat sättas in i mänskliga öron.