Varför ser vi inte ut som våra närmaste släktingar schimpanserna? Ny forskning ger ytterligare svar på frågorna om vårt genetiska förflutna. Foto: David J. Phillip/AP

Därför ser vi inte ut som apor

Uppdaterad
Publicerad

Har du någonsin funderat på varför vi inte ser ut som schimpanser – våra närmaste släktingar? Enligt en ny studie beror detta inte så mycket på vilka gener som ligger bakom utan hur och när de uttrycks.

Forskare har nu visat att anledningen till att vimänniskor inte ser ut som schimpanser beror på vissa specifikagensekvenser som styr hur och när gener slås på, så kalladeförstärkande gensekvenser. Forskarna har lyckats identifiera över1000 olika förstärkande gensekvenser som är artspecifika, det villsäga där människor och schimpanser skiljer sig åt.

 – Det finnsalltid ett intresse av att förstå varför vi människor är justmänniskor och hur vi skiljer oss från andra apor, säger HansEllegren, professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Medicinsk nytta

Genom att man förstår hur gener som ligger bakomutvecklingen av ansiktets form och utseende styrs, kan man fådjupare kunskaper om vad som händer när det går fel i utvecklingen.Det är bland annat en viktig pusselbit för att förstå hur vissasjukdomar och missbildningar uppstår. Missbildningar i ansiktet somtill exempel gomspalt beror på mutationer i gener som styrbildandet av ansiktets form och utseende.

 – Den här nya forskningen fyller ettgrundläggande behov av att förstå varför vi är människor men ävenatt förstå hur vissa olika sjukdomar kan uppstå, vilket kan varaviktigt för framtida forskning och utvecklandet av nya medicineroch behandlingar, säger Hans Ellegren.

Studerade stamceller

För attkunna gå tillbaka i utvecklingen och studera när i fosterstadietsom skillnader uppstår i den genetiska koden hos människor ochschimpanser använde sig forskarna av stamceller. Forskarnaprogrammerade sedan stamcellerna till att utvecklas till celler sombildar ben och broskvävnad i ansikte och huvud. Stamcellernaodlades därefter i laboratoriemiljö och forskarna kunde utföra genanalyser för att studeraskillnader mellan människor och schimpanser.

Det visade sig att det som kallas ”förstärkningssekvenser” utgjorde det som avgjorde att människor och schimpanser ser så olika ut. Genom att studera geners uttrycki musembryon kunde forskarna också identifiera vissa gener som hadesärskild betydelse.

 – Det är en väldigtomfattande studie som ger viktig grundläggande information. Att mandessutom kan gå tillbaka till fosterstadiet av en människa ochspåra exakt när och var det börjar anläggas skillnader som sedansyns i vuxna individer är intressant, säger Hans Ellegren.

Kunskap om vår genetiska bakgrund

Den genetiska forskningen går ständigt framåt och i taktmed att forskare har kunnat kartlägga hela arvsmassan har kunskapenom varför arter skiljer sig åt växt. Man har tidigare kunnat visa attskillnader på individnivå, det som gör att vi människor ser olikaut, också beror på hur och när gener slås på. Att även så storaskillnader i utseende som mellan schimpanser och människor inteberor på vilka gener som är involverade utan istället hur och närde slås på är därför intresseväckande.

 – Tidigare ville man letaefter vilka skillnader i genuppsättningen som gör oss olika men vi har mer och merförstått att det också är skillnader i hur samma gener utrycks på olika vis som ligger bakom våra inbördes skillnader,säger Hans Ellegren.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.