– Det står och väger och vi har inte mycket tid på oss. Mycket handlar om Kyotoprotokollets framtid. Och läget är allvarligt, skulle vi misslyckas så kan det innebära slutet på hela FN-processen, berättar Carlgren på telefon från Cancún.

Carlgren deltar själv tillsammans med tio andra ministrar i konsultationer med nyckelländer för att försöka lösa upp knutar inom fem olika förhandlingsområden.

Den springande punkten handlar enligt miljöministern om det så kallade Kyotoprotokollet, dagens klimatavtal, där den rika världens länder - förutom USA - bundit sig att minska sina utsläpp med 5,2 procent mellan 1990 och 2012. För att undvika allvarliga klimatförändringar krävs betydligt större utsläppsminskningar efter 2012 - och frågan är hur utsläppsminskningarna skall fördelas mellan världens länder och genom vilket slags avtal.

Världens utvecklingsländer och tillväxtekonomier har sedan länge hävdat att den rika världen måste gå före och åta sig en ny period av utsläppsminskningar enligt Kyotoprotokollet, och att detta skall utgöra en del av ett framtida klimatavtal. Och i Cancún har både utvecklingsländer som Bolivia och tillväxtekonomier som Kina och Indien tydligt deklarerat att en förlängning av Kyotoprotokollet är ett absolut villkor i förhandlingarna.

USA däremot har aldrig ratificerat Kyotoprotokollet eftersom man hävdas att tillväxtekonomier som Kina och Indien också måste göra bindande åtaganden om utsläppsminskningar. Och under klimatförhandlingarna i Cancún har Japan, Kanada och Ryssland deklarerat att dom inte accepterar någon förlängning av Kyotoprotokollet - eftersom både USA och Kina står utanför.

Konflikten kring Kyotoprotokollets framtid måste enligt Carlgren lösas för att de små framsteg som man hoppats på i Cancún - kring bland annat tekniköverföring till utvecklingsländer - skall bli verklighet. Också små framsteg i Cancún skulle enligt många bedömare ingjuta nytt hopp i förhandlingarna, och möjlighet att lösa de svårare frågorna under 2011.

Men fortsatta låsningar och ett nytt fiasko efter fjolårets haveri i Köpenhamn skulle tvärtom kunna innebära dödsstöten för hela FN-processen och försöken att nå en global överenskommelse om klimatet.

Samtidigt är stämningsläget i förhandlingarna betydligt bättre i Cancún än under det havererade klimattoppmötet i Köpenhamn i fjol. Framför allt har de Mexikanska värdarna hanterat förhandlingsprocessen betydligt bättre än i Köpenhamn, där de danska värdarna var involverade i parallella, informella förhandlingar med några av världens stora länder - något som skapade frustration och ilska och anses ha bidragit till toppmötets haveri.

Under de senaste dagarna också både Kina och USA enligt Carlgren visat prov på vilja till kompromisser. Kina har exempelvis öppnat dörren för USA:s krav på avtalsskrivningar om möjligheter kontrollera och verifiera alla länders utsläppsminskningar - och dessutom sagt sig villiga att på något sätt binda sina nuvarande frivilliga åtaganden att dämpa landets växande utsläpp i någon form av framtida avtal. Det stora problemet handlar enligt Carlgren om Japan, Ryssland och Kanada.

– De måste på något sätt backa från sina positioner, annars kommer vi att få det svårt, säger Carlgren.

Jens Ergon
SVT vetenskap