De allra flesta blir nog gladare av att se vårens första snödroppe titta upp ur gräsmattan, jämfört med att se de första gulnade bladen singla ner från lönnen. Men för forskningen är de här händelserna minst lika viktiga. Därför går nu forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) med ett upprop till allmänheten i jakt på hösttecken.

När det gäller vårtecken har forskarna tidigare tagit hjälp av allmänheten för få in uppgifter om hur växtsäsongen varierar mellan olika år, i jakt på långsiktiga trender kopplade till klimatförändringen. Men för fenologin – läran om de periodiska förändringarna i naturen – så är även hösttecknen högintressanta.

- Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men hösten är något av fenologins sorgebarn, säger Kjell Bolmgren som samordnar insamlingen av både vår- och hösttecken vid SLU.

Oförutsägbar höst

När det gäller vårtecken, som blomning och lövsprickning, så följer de klimatförändringen ungefär som förväntat; i takt med att klimatet blir varmare så startar växtsäsongen helt enkelt tidigare. Ett exempel är hägg och syren, som idag blommar ungefär en vecka tidigare på året jämfört med för 50 år sedan.

Den här förskjutningen av växtsäsongens start kan i sin tur ha effekter på andra arter i ekosystemen, bland annat på pollinerande insekter som lever av blommornas nektar. Men vilka effekter en förskjutning av växtsäsongens slutdatum innebär är alltså i hög grad ett outforskat område.

En förlängd växtsäsong som helhet kan få stora effekter på ekosystemen, eftersom olika växter helt enkelt är anpassade för olika klimatförhållanden. När det gäller just varmare höstar så pekar de studier som gjorts på att det finns en viss bångstyrighet i hur växterna reagerar. Somliga förlänger sin växtsäsong medan andra inte verkar påverkas i någon högre grad.

Den här variationen mellan arter gör det svårare för forskarna att sia om hur en förskjutning av hösten kan påverka ekosystemen. Samtidigt är det en kunskap som är viktig både för att förstå samspelet mellan klimat och ekosystem – och även för att kunna planera framtida skogsbruk.

Den stora detektiven allmänheten

Därför vänder sig forskare nu till allmänheten för hjälp. Via det svenska fenologinätverkets hemsida så kan man anmäla datumet för när våra vanligaste trädarter får sina första höstlöv. Utifrån de här uppgifterna kartlägger forskarna kartlägga hur hösten sprider sig över landet, och på några års sikt kan de även börja leta efter trender i datamaterialet för de olika trädarterna.

- Vi behöver veta  när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU.