Under tonåren är hjärnan känsligare för dopamin, ett ämne som är verksamt när vi känner lycka.
– Det sker väldigt mycket förändringar i en tonårshjärna. Den utvecklas i en fantastisk fart. Man kan säga att känslor upplevs starkare; det är vanligare att tonåringar ger uttryck för ångest och depression, säger Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Institutionen för psykologi på Uppsala universitet.
I den nya amerikanska studien undersöks två sätt att skaffa sig lycka. Hjärnans belöningssystem reagerar dels när vi får en direkt njutning, som när äter godis eller gör något spännande, tar en risk. Vi får en belöning också när vi hjälper andra, när vi får positiv respons för något vi utfört av altruistisk omtanke.
– Man kan säga att hjärnan tänker att ”det här ska jag göra igen” när belöningssystemet reagerar. Vi lär oss att det här mår vi bra av, säger Åke Pålshammar.
Självisk eller prosocial
Studien visar att tonåringar som är mer benägna att hjälpa andra inte visar lika mycket depressiva symptom som de tonåringar som söker hedonistisk lycka.
39 tonåringar, från 15 till 17 år gamla, gjorde två olika tester. Det första testet handlade om pengar. Skulle de acceptera en summa pengar utan att familjen fick något eller skulle de skänka pengar ur egen ficka till sin familj. Det som forskarna ville se var vilka som agerade själviskt och vilka som agerade prosocialt, att de gav pengarna till sin familj.
Sedan testades deras riskbenägenhet. För varje pumpning de blåste upp en ballong med så fick de en viss summa pengar. Ju fler pumpningar desto mer pengar, men om ballongen sprack fick de ingenting. Frågan var om de nöjde sig med att sluta när ballongen såg full ut eller om de hellre riskerade att spränga ballongen i ett försök att få ännu mer pengar.
Få tonåringen att hjälpa andra
Ett år efter studien fick de svara på en enkät som berörde till exempel ångest och oro. Enkäten visade att de tonåringar som valde den hedonistiska och spänningssökande vägen, det vill säga att de tog pengarna från det första testet och de sprängde ballongen, i större utsträckning mådde sämre.
– Det är känt sedan länge att hjärnan reagerar positivt på att hjälpa andra. Det studien visar är väl egentligen att man får ut mer av det än av att söka kortvariga rus, säger Åke Pålshammar. Det vore bra om man kan få in tonåringar på att hjälpa andra, hjälpa dem att få kicken av prosociala aktiviteter. Då växer de också som människor.
Gladare om de gör något meningsfullt
Filip Fors är doktor i sociologi med inriktning på lycka. Han säger att en person ofta känner sig gladare om den gör något som känns meningsfullt.
– Det finns även studier som visar att den som kan skjuta upp belöningar, som kan jobba hårt under en längre period är lyckligare.
Samtidigt pekar han på att ordet hedonistiskt används enligt forskarna egen definition. Det är även en teori om välbefinnande.
– Överlag så har de en rätt snäv definition av hedonism. Till exempel blir vi oftast glada ganska direkt av att hjälpa andra, så en hedonist kan mycket väl hjälpa andra för den njutning det ger. Sedan behöver en hedonist inte nödvändigtvis jaga ögonblickliga belöningar utan kan istället prioritera sådant som ger välbefinnande på längre sikt. En av deras slutsatser verkar i alla fall vara att det är bättre för det långsiktiga välbefinnandet om man hjälper andra.