I den 16 år långa studien har forskare undersökt gökungens förhållande till värdfamiljen. Det rör sig om skatgöken som lagt sina ägg i kråkbon och där ungen vuxit upp tillsammans med kråkungarna.

Maffiahypotesen

Tidigare forskning har undersökt den så kallade maffiahypotesen, som innebär att göken håller koll på boet där den lagt sitt ägg. Om värdfamiljen skulle putta ut gökägget ur boet kommer göken att förstöra värdfamiljens ägg och då få en ny chans att lägga ägg i värdfamiljens bo.

Den nya studien visar istället att gökungen erbjuder ett skydd för kråkungarna. Genom att stryka på doft från gökungen på köttbitar och ge till vildkatter, som utgör ett stort hot mot fågelungar, kunde forskarna se att katterna vägrade äta de köttbitar som luktade gök. Det tyder på att gökdoften har en skyddande effekt för kråkungarna.

– Det handlar om en balans. Å ena sidan är det en belastning för kråkorna att ha en extra unge att mata, som inte är deras egen. Men om boet å andra sidan befinner sig på en plats där det är hög risk för att ett rovdjur äter upp ungarna så är det en fördel för kråkan att ha en gökunge i boet, säger Urban Olsson som är docent i zoologi vid Göteborgs universitet.

Gigantiskt ensambarn

Att lägga sina ägg i andra fåglars bon är ett ganska ovanligt beteende. Det finns några andra fågelarter som gör det, men i Sverige är det bara göken. Då handlar det inte som i den spanska gökens fall om att värdfamiljen få ett till syskon, utan istället ett gigantiskt, krävande ensambarn.

– Den svenska göken lägger ofta ägg i bland annat rörsångaren och järnsparvens bo. Gökens ägg kläcks tidigare än de andra äggen i boet och gökungen slänger sen ut alla värdparets ägg ur boet, så att den blir ensam kvar, säger Urban Olsson.

Tid över till annat

Gökungen är då mycket större än de nya föräldrarna, och kräver stora mängder mat. Men varför gör inte göken som andra fåglar och tar hand om sina egna ungar?

– Att ha ungar i ett bo är krävande för fåglarna. De måste vara mer aktiva och leta väldigt mycket mat. Och att vara mer aktiva innebär också att de utsätter sig för fler faror. Göken ser man sällan, den tvingas inte vara lika aktiv som fågelföräldrar som hela tiden måste leta mat, säger Urban Olsson.

En annan anledning att inte ta hand om ungarna själv är att om många ungar är utspridda i många bon får var och en mer vård och omsorg, och de har större chanser att överleva än om alla trängs i samma bo. Dessutom ökar chanserna att någon unge ska klara sig undan borövare.

Man kan ju undra vad göken gör med all sin lediga tid. Det är en ganska ovanlig överlevnadsstrategi, men nog ganska bekväm för göken.

– De gör bara som alla andra djur, de försöker maximera sin avkomma, säger Urban Olsson.

Studien ”From Parasitism to Mutualism: Unexpected Interactions Between a Cuckoo and Its Host” publiceras i veckans nummer av tidskriften Science.