Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Ny arkeologisk teknik avslöjar ett ogästvänligt Birka

Samma teknik som användes för att avslöja nya fakta om Stonehedge i England förändrar nu bilden av Birka. Det verkar som att Birka varit en trång och smutsig verkstadsmiljö snarare än en blomstrande handelsplats.

”Ett arbetsläger, befolkat av slavar”. Så beskrivs vikingastaden Birka efter det att den undersökts med modern teknik.
Spåren i marken påminner inte alls om den fredliga handelsplats de hade väntat sig.

I turistreklamen beskrivs Birka som en perfekt handelsplats, dit köpmän och fria hantverkare från hela den då kända världen kom för att göra affärer under stadens storhetstid från mitten av 700-talet och tvåhundra år framåt.

Men kanske måste den bilden förändras sedan det österrikiska Ludwig Bolzmann-institutet, LBI, gjort mätningar med de allra modernaste geofysiska metoderna. Tekniken är densamma som bl.a. användes för att avslöja nya fakta om Stonehenge i England häromåret.

­ – Vi har en sorts revolution inom arkeologisk metodik, där vi undersöker vad vi har i backen, och samtidigt lämnar strukturerna i marken orörda, säger Immo Trinks, som är tjänstledig från LBIs svenska partner, Arkeologerna vid historiska museet, för att arbeta med projektet,  

Små verkstäder

Forskarna har täckt stora delar av Björkö i Mälaren – där Birka en gång låg – med laserscannrar, magnetometrar och markradar, och de första resultaten ger en delvis annan bild av vikingastaden än vi är vana vid.

Längs ned i den så kallade Svarta jorden inne i själva stadsområdet hittar de spår av Birkas första år, under senare delen av 700-talet.  

 - Vi kan se staden inte byggdes ut stegvis, utan som ett helt komplex av tätt sammanpackade små verkstäder – omgivna av en hittills okänd inneslutning eller vall, säger Wolfgang Neubauer, forskningsledare vid LBI.

”Vadade i avfall”

Merparten av stadens befolkning verkar ha trängts ihop i de små skjulen innanför den nyupptäckta vallen.

LBIs tolkning av radarbilderna visar inga spår av några byggnader som är större än 20 kvadratmeter inne i själva staden. Några större bostadshus – som man bland annat kan se på den modell av staden som står utställd på historiska museet i Stockholm, verkar inte ha funnits.

– Jag har hört besökare säga att de gärna skulle vilja bo på en sådan plats, säger Gunnar Andersson, 1:e intendent vid museet.

I verkligheten måste ha varit otroligt ohälsosamt att leva där. Man har ju mer eller mindre vadat i avfall nere i de här gränderna.

”Ingen handelsplats”

De nya resultaten reser massor av frågor. Ön hade ingen möjlighet föda en befolkning – även om det kanske bara handlade om ett par-tre hundra människor i början.

Något bränsle fanns inte – all skog var förmodligen nedhuggen, och folket i staden måste ha fått all mat från fastlandet.

Samtidigt börjar Birka massproducera olika varor – bland annat olika sorters smycken som aldrig tillverkats uppe i norden tidigare.

– Det tidiga Birka verkar ha varit något helt annat än den fredliga handelsplats som vi hade väntat oss, säger Wolfgang Neubauer. Vi ser en innesluten verkstadsmiljö, och frågan är: vilka var det som tillverkade alla de här nya varorna?