Uppskjutningen av ExoMars. Foto: TT

Europa och Ryssland söker gemensamt liv på Mars

Uppdaterad
Publicerad

Fanns det någonsin liv på planeten Mars? I dag lyfter en ny rymdsond med uppdrag att fortsätta jakten på spår av liv utanför jordklotet.

Vi har inget svar på frågan om liv där i det förflutna – eller om det till och med kan finnas mikroskopiska livsformer under jord än i dag. Vi har indicier som pekar i den riktningen, det är allt.

ExoMars heter projektet och börjar i dag, om uppskjutningen går som den ska.

För att vara mer noga: det är det första av två uppdrag som startar. Europeiska ESA och ryska Roscosmos skickar gemensamt upp en sond som ska gå runt Mars i omloppsbana, och släppa ifrån sig en landare som ska visa om det går att få ner olika instrument till Mars-ytan.

Den andra starten ska ske 2018 och medföra ett fordon och en plattform för vetenskapliga instrument som ska ställas på Mars. Två av instrumenten ombord är gjorda av Luleå tekniska universitet. Och det är del två som innehåller den egentliga forskningen.

Fanns liv?

Mars är, efter månen och Venus, vår närmaste granne i solsystemet. Planeten är ungefär hälften så stor som jordklotet. Sedan 1960-talet har många sonder skickats dit. En hel del av dem har förolyckats: försvunnit i tomrummet eller kraschat.

Men de som klarat färden och eventuell landning har försett oss med en stor mängd bilder från Mars, och också bevis för att det har funnits rinnande vatten på planeten tidigare i historien.

Och detta lämnar forskarna ingen ro. Här på vår planet är vatten en förutsättning för liv. Om det alltså fanns vatten på Mars, fanns det liv också?

I höstas rapporterade också amerikanska forskare att det med stor sannolikhet finns flytande saltlösning på ytan i dag. Och saltlösning förutsätter vatten.

Ska borra sig ner i marken

Mars i dag är torr och iskall, med mycket tunn atmosfär. Men under sin första årmiljard var planeten förmodligen mycket varmare och fuktigare. Därför skulle det kunna finnas spår av liv under ytan. Fordonet som ska landsättas 2018 kan borra sig ner två meter i marken och söka markörer från forntida liv.

ExoMars 2016 har mycket känsligare instrument för att spåra gaser i Mars-atmosfären. Särskilt är det metan man intresserar sig för.

På jorden är metan ett slags restprodukt från biologisk aktivitet. Liv, alltså. Så man vill gärna veta om de indicier som finns på metan i Mars-atmosfären kan bekräftas, och om metanet har åstadkommits av biologisk aktivitet eller geologiska mekanismer i t ex vulkaner.

Når mars i oktober

Det intressanta är också att metan på Mars antas ha en väldigt kort livstid, bara ungefär 400 år. Sedan bryts gasen ned av ultraviolett strålning i den extremt tunna atmosfären. Om det stämmer så måste det finnas en aktiv källa som åstadkommer ny metan hela tiden. Men det behöver som sagt inte betyda att det är liv som åstadkommit metanet.

Projektet ska enligt plan starta från Bajkonur i Kazakstan kl 10.31 svensk tid, och man förväntar sig att få in signaler från sonden ca 22.30. ExoMars 2016 beräknas sedan nå Mars 19 oktober.

Här kan du höra SVT:s vetenskapsreporter Thomas von Heijne om rymdsondens uppdrag

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.