Lars Nicander är försvarshögskolans expert på olika typer av annorlunda krigföring. Han menar att nedskjutningen av passagerarplanet bekräftar en oro som funnits bland underrättelsetjänster.

– Den 30 juni talade Natos överbefälhavare Philip Breedlove i Pentagon och varnade för att Ryssland utbildade separatister på kvalificerade luftvärnssystem inne i Ryssland.

Ingen tänkte just då på en sådan här händelse. Men under veckan innan passagerarplanet sköts ned har separatisterna skjutit ner flera ukrainska stridsplan, säger han.

– Det har inte uppmärksammats särskilt mycket i medier. Men bilden man får nu är att det är en ”trigger-happy” person bland separatisterna som nu skjutit ned passagerarplanet, säger Lars Nicander.

Konsekvens av en ny sorts krigsföring

Nicander säger att händelseutvecklingen delvis är en konsekvens av den sorts krigföring där Ryssland, som han hävdar, medverkar i en väpnad konflikt utan att officiellt ta på sig ansvaret för det som händer. Precis som när man på Krim medverkade till att beväpnade soldater utan nationalitetsbeteckning plötsligt intog strategiska platser, säger Lars Nicander.

Det här är en slags trend i militär krigföring, och försvarsforskarna pratar om ”fjärde generationens” krigföring – där gränserna suddas ut mellan soldater och civila, mellan fred och krig, mellan slagfält och säkra områden.

– Det nya som vi sett i Ukrainakonflikten är vad vi kallar fjärde eller femte eller sjätte generationens krigföring, där man blandar civila omärkta militära styrkor som uppträder militärt men utan nationalitetsbeteckningar med civilbefolkningen. Med våra regler som vi har i världen är det antingen krig och då är det militärens ansvar eller så är det fred och då är det ett polisiärt ansvar. Här vet vi inte vad detta är, och det är en del av strategin.

Medveten strategi för att slippa pekas ut som angripare

För Ryssland är detta en klart medveten strategi för att slippa pekas ut som ansvarig angripare i konflikterna, menar Lars Nicander.

– Den här typen av krigföring där man låter yxan gå utan att man vet vem som håller i skaftet, för att det inte är någon som kan peka ut avsändaren, det är ju rätt bekvämt.

Men samtidigt är det också en mycket riskabel strategi, där man riskerar att tappa kontrollen över styrkor som man stödjer.

– Det gick bra på Krim för Ryssland, och det gick bra till en början i östra Ukraina. Men baksidan med sådana här grupper är att man inte full kontroll över dem. Och då kan det hända sådana här saker.

På senare tid har Ryssland enligt Lars Nicander blivit alltmer irriterat på separatisterna i östra Ukraina, och efter den senaste incidenten kommer man att släppa sitt stöd.

– Ser man på språkbruket från det officiella Ryssland så har det ändrats ganska radikalt. Man talade tidigare om ”Folkrepubliken Donetsk”, nu pratar man om ”Donetskdistriktet” – alltså en del av Ukraina.