Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Experterna: Mjölk fortfarande ett bra livsmedel

En ny svensk studie kopplar samman hög konsumtion av mjölk och ökad dödlighet. Men Livsmedelsverket menar att man inte kan dra allt för långtgående slutsatser av studien och kommer inte att ändra sina kostråd.

Anna Karin Lindroos, dietist på Livsmedelsverket, säger till SVT att den nya studien bara är en liten pusselbit i den samlade kunskapsmängden.

– Det här är en observationsstudie som tittar på samband. En sådan studie är hypotesgenererande, men inte tung nog för att verkligen dra några slutsatser.

Så Livsmedelsverket kommer inte att ändra sina kostråd nu?

– Nej, eftersom vi inte bygger våra kostråd på enstaka studier.

Och hur ser Livsmedelsverkets råd kring mjölk ut i dag?

– Vi har inga exakta råd om mjölk. Det är ett jättebra livsmedel i måttliga mängder, så länge man väljer magra produkter. Mjölk är också en bra källa för kalcium och till vitamin D, om den är berikad. 

”Motsäger många andra studier”

Anki Sundin är nutritionist och näringsfysiolog och har läst Uppsala-forskarnas studie.

– För det första ska man vara väl medveten att den här studien motsäger många andra studier och det är också något som forskaren själv påpekar, vilket jag tycker är ett förtjänstfullt sätt att framföra sina resultat på.

Hon menar också att man måste ta i beaktande att det handlar om en så kallad epidemiologisk studie, som visserligen är väldigt stor, men som ändå har en del inneboende svagheter.

Den största utmaningen med den här typen av studier är till exempel att man aldrig kan fastslå orsak och verkan, utan bara se ett samband.

Anki Sundin påpekar också att deltagarna i den här typen av studier själva får uppskatta och svara på hur man ätit. En uppgift som kan vara allt annat än enkel när det handlar om kostuppskattningar fler år tillbaka i en persons liv.

– Det finns alltid en inbyggd felmarginal i den här typen av frågeformulär.

Fakta kan ändras

Trots bristerna är Anki Sundin noga med att framhålla vikten av att forska på de här frågeställningarna.

– Bara för att vi har en viss uppfattning om något i dag är det inte ristat i sten för all framtid. På goda grunder ska så klart rekommendationer ändras. 

Vilka fördelar och nackdelar finns det då med mjölkdrickande?

– Mjölk är ett livsmedel som innehåller väldigt många av de näringsämnen vi behöver. Så på det sättet är det väldigt kraftfullt. Men det finns också flera nackdelar att tänka på. Dels klimat- och miljöaspekterna, dels den etiska dimensionen, som inte går att blunda för.

Vill göra mer kontrollerade studier

Professor Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forskningscentrum, som ligger bakom studien, påpekar själv att det nu behövs fler studier innan man till exempel kan börja prata om att förändra nuvarande kostrekommendationer.

Han vill också gå vidare med mer kontrollerade studier där deltagarna under en begränsad tidsperiod lottas att dricka lite eller mycket mjölk för att se om det verkligen är den höga mjölkkonsumtionen i sig som orsakar hälsonackdelarna.   

Som en möjlig orsak till varför just mjölk och inte andra mjölkprodukter skulle vara dålig för hälsan framhåller Karl Michaëlsson de höga halterna av laktos i mjölken. Laktos bryts ner till galaktos i kroppen, och just galaktos har i andra studier kopplats till tidigt åldrande och död. 

Här pekar dock Anki Sundin på en möjlig svaghet.

– I studier som visat på de här problemen med galaktos har man injicerat det i djur. Och det gör faktiskt inte vi. Vi får i oss den via maten och just sättet man får i sig ämnen på är väldigt viktigt för hur kroppen påverkas.