Foto: Frank Augstein/TT

Fåglar behöver aldrig motionera

Uppdaterad
Publicerad

Fåglar kan flyga enorma sträckor på hög höjd över jordklotet. Ändå tycks de inte behöva någon som helst motion eller träning innan flygningarna, att döma av nya studier. Hur detta är möjligt är än så länge ett mysterium.

Vi människor fungerar som bekant på rakt motsatt sätt. Utan regelbunden motion eller träning blir vi ganska snart helt orkeslösa. Vi måste slita hårt i motionsspåret eller på gymmet för att inte bli soffpotatisar.

Föga förvånande har detta gett upphov till en hel industri som är uppbyggd kring vårt fysiska behov av att röra på oss.

Det läggs enorma summor pengar på gymlokaler, träningsutrustning, träningskläder och extra proteiner. Karriärer byggs på böcker om hur vi ska träna och leva. Forskare och läkare studerar hur vi förbränner kalorier och bygger upp muskler.

Därför kan det verka lite underligt att vi faktiskt inte vet särskilt mycket om andra djurarters behov av motion och träning.

Den brittiske fysiologen Lewis Halsey vid University of Roehampton i London, skriver i en artikel i Journal of Animal Ecology att det nästan inte gjorts några studier alls om huruvida djur frivilligt tränar eller motionerar för att hålla sig i form.

Makalösa gäss

De få undersökningar som tangerat ämnet antyder dock att vissa fåglar fungerar annorlunda än människor.

Nyligen visade ett internationellt forskarlag i en studie i Proceedings of the National Academy of Sciences att den asiatiska stripgåsen (Anser indicus) korsar Himalaya på 4 000-7 000 meters höjd varje höst och vår när den flyger mellan häckplatserna i Mongoliet och övervintringsområdet i Indien.

Hela flygrutten är 3 000 kilometer och avverkas mycket snabbt — gässen passerar exempelvis de enorma bergen i Himalaya på en enda dag.

I en uppföljande studie i Science avslöjades att gässen måste arbeta extremt hårt under flygningen. Vingslagen blev allt hastigare ju högre upp i den tunna luften fåglarna steg. Som en följd ökade också hjärtslagen — ibland upp till 450 slag i minuten.

Maratonlopp utan träning

När gässen befinner sig i övervintringsområdet i Indien eller på häckplatserna i Mongoliet rör de sig däremot inte särskilt mycket. Ändå verkar de inte behöva ett uns av träning innan det är dags för nästa maratonflygning. Ungefär som om en människa skulle resa sig från sofflocket och direkt ge sig ut på ett maratonlopp.

En av ledarna bakom de två studierna, ekologen Lucy Hawkes vid University of Exeter i Storbritannien, presenterade nyligen data som visar att fåglarna under veckorna före flygningarna tar det mycket lugnt. Till hennes förvåning verkade inte detta ha någon som helst effekt på deras hjärtrytm.

Även vitkindade gäss verkar ha samma fysiologiska förmåga. De flyger varje höst från sina arktiska häckplatser till vinterlokaler i Storbritannien, utan att träna det minsta innan de ger sig iväg. Trots detta byggs deras flygmuskler upp lagom till den långa flygningen.

Smartare konstruktion

Allt detta antyder att fåglar, åtminstone vissa arter, har en inre förmåga att komma i form utan att anstränga sig.

Hawkes tror också att fåglar i grunden är bättre byggda än människor, och andra däggdjur. Deras andningssystem är helt enkelt smartare konstruerat.

Fåglar har, förutom lungor, ett system med luftsäckar vars totala volym är mycket större än däggdjurens lungvolym. Luftsäckarna gör också att lungorna förses med ett konstant flöde av syre. Många fåglar har dessutom utvecklat hjärtmuskler som kan arbeta oerhört snabbt. Enligt Hawkes är fåglar så effektiva att de är vältränade utan att behöva träna.

Men människan kan väl inte vara den enda djurarten som måste träna? Nej, troligen inte. Däggdjur skiljer sig från fåglar på många punkter och det finns flera exempel på att däggdjur i fångenskap blir feta och orkeslösa när de inte rör på sig regelbundet. Men huruvida detta är en regel eller ett undantag är än så länge okänt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.