På svenska översätts ”lucid dreaming” till klardrömmar eller vakendrömmar. De som säger sig ha denna typ av drömmar menar att de kan bli medvetna om att de drömmer och kan styra sina drömmar – trots att de sover djupt.
En klardrömmare som SVT talat med är Mikaela Violante Pica.
– Det händer några gånger i månaden. Första gången var jag runt 11 år och läste en massa vampyrlitteratur, och då kom det en vampyr i min dröm, men då kom jag på i drömmen att ”det här är ju en dröm” och jag kunde styra drömmen så att jag klarade mig, säger Mikaela Violante Pica.
Efter detta har Mikaela varit med om en mängd klardrömmar, och hon använder det ofta till att lyfta sig från marken och flyga, eller göra annat som är omöjligt i verkligheten.
– När jag får den perfekta klardrömmen kan jag styra allt, säger hon.
Men är det verkligen möjligt att när man sover som djupast vara medveten om att man är i en dröm, och känna sig vaken fast man är i drömmen?
– Ja, det går och det forskas en hel del om det här, Jonathan Cedernaes, sömnforskare på Uppsala universitet.
Hur ofta man upplever det här beror enligt honom på hur olika personers hjärnor fungerar under sömnen. Att uppleva det flera gånger i månaden är ovanligt, men merparten av alla upplever en klardröm någon gång under sitt liv, visar undersökningar.
– I en vanlig dröm har man inte så mycket aktivering av de främre hjärnregionerna, som styr medvetande, vilja och självreflektion. Men i en klardröm kan man få en ökad sådan aktivering i hjärnan. I en vanlig dröm är man ju inte medveten om att man drömmer, men den här annorlunda aktiveringen i hjärnan är det avgörande för den här typen av drömmar, säger Jonathan Cedernaes.
Koppling till hågkomst av drömmar
Han menar att forskningen också sett en koppling mellan klardrömmar och egenskapen att man kommer ihåg sina drömmar. De som tränat upp sin förmåga till klardrömmar säger också ofta att genom att systematiskt försöka minnas sina drömmar har hjärnans drömverksamhet oftare försatt dem i tillståndet av klardrömmar.
– Det man sett i forskningen är också att de gånger då man minns sina drömmar också är då man haft mer av aktivitet i de främre hjärnregionerna när man drömt, precis som när man har vakendrömmar.
Är klardrömmar då bara något som fungerar för vissa, eller går det att träna upp?
– Man tycks kunna träna folk på att bli bättre på att klardrömma. Ett problem är att många har svårt att klardrömma just i en laboratoriemiljö för att det är störande element, som elektroder på skallen eller att man är i en hjärnscanner. Det gör det svårt att komma in i drömtillstånd, säger Jonathan Cedernaes.
Kommunicerar med ögonen i sömnen
Man vet dock under vilken del av sömnfaserna som klardrömmar förekommer.
– Man drömmer faktiskt i båda typerna av sömn, både djupsömn och så kallad drömsömn. Men man tror att den här typen av levande drömmar förekommer mer under drömsömnen, där är drömmarna också längre och det är under den så kallade drömsömnen senare på natten som man kan komma in i klardrömstillstånd.
Klardrömmare har till och med kunnat kommunicera med forskarna, och med hjälp av ett särskilt mönster på ögonrörelserna, berättar Jonathan:
– Man kan instruera personerna som har klardrömmar att göra vissa ögonrörelser i drömmen, och då har de gjort det som en signal till forskarna när de är i klardrömstillståndet.