Vi har kommit långt. Idag kan en och annan kirurg rycka på axlarna åt en transplantation till ett av kroppens mest avancerade organ. En hornhinnetransplantation är visserligen fortfarande komplicerad, men långt enklare att utföra än vad vi kan se i reportaget här (arkivbilder som vi faktiskt måste varna även okänsliga tittare för).
Men organtransplantationens historia sträcker sig långt innan 60-talets hornhinnetransplantation. Det finns målningar från 1300-1400-talen som visar tvillingarna Kosmas och Damianos som transplanterade ett ben runt år 300. Två, senare helgonförklarade, läkare som idag ses som transplantationskirurgernas skyddshelgon.
Samma teknik i över 100 år
De första bekräftade framgångarna inom organtransplantationen gjordes dock i slutet av 1800 och början av 1900-talet. Den franske medicinpristagaren Alexis Carell visade på djur hur givarens blodkärl kunde kopplas till mottagarens, med ungefär samma teknik som används idag.
Men en av vår egen kropps viktigaste funktioner stod i vägen. Immunförsvaret stöter bort det som är främmande för kroppen, vilket innebar att transplantaten snabbt tappade sin funktion. Inte förrän femtio år senare kunde man kringgå problemet genom en lyckad transplantation mellan två enäggstvillingar. Och det tog ytterligare tjugo år innan forskare lyckats ta fram läkemedel som kunde hjälpa mottagarens kropp att acceptera ett nytt organ.
Transplantationer på ren rutin
Förra året genomfördes totalt 744 organtransplantationer i Sverige, vilket är fler än någonsin tidigare. Men trots det väntar idag ännu fler på ett eller flera organ från frivilliga givare.
– De goda transplantationsresultaten visar att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammat och genomfört ett högt antal donationer, men också att allt fler människor har sagt ja till att donera sina organ för transplantation, säger Charlotte Möller, samordnare för donations- och transplantationsfrågor vid Socialstyrelsen.
Operationen förändrade hans liv
I år firar vi ett lite märkligt födelsedagsbarn. Det är en väldigt speciell hornhinna som fyller femtio år. I reportaget ovan får vi följa med till 60-talet – då hornhinnetransplantationer fortfarande var svåra för både kirurger och patienter. Då var Lars Branje nästan blind.
Idag tar forskningen ett jätteskutt framåt in i en ny fascinerande tid av konstgjorda reservdelar.
Tack Jonas Nilsson som önskade en kunskapslucka om organtransplantation på vår facebooksida!
Imorgon öppnas en ny kunskapslucka här på svt.se/vetenskap.