”Ständig uppkoppling farligt för barns hjärnor”

Uppdaterad
Publicerad

Att vara ständigt uppkopplad och växla mellan olika aktiviteter på olika skärmar är skadligt för hjärnan. Särskilt när det gäller barn, vars hjärnor inte är färdigvuxna.

Det säger professorn i psykologi vid University of California San Diego, Larry Rosen, till SVT:s Korrespondenterna. De senaste 30 åren har han forskat kring vårt digitala liv. Tillsammans med kolleger i Kalifornien har han gjort en mängd studier på barn och unga.

– Vi ser att användningen av mobiler, datorer och läsplattor ändrar på hjärnans funktioner. Om barnen använder tekniken i en lärande miljö så är det bra för hjärnan, det utvecklar den, säger han.

Men det forskarna också ser är en generation med både barn och vuxna som lever i en miljö där de är ständigt uppkopplade, och som använder många skärmar på en gång, alltså ”multitasking”. Det påverkar hjärnan negativt eftersom det stimulerar olika centra korta stunder. När blodströmmarna flyttas mellan de olika centrana krävs tid och energi.

Hjärnan överaktiveras

– Multitasking gör att våra hjärnor aldrig borrar sig ner i ett ämne. Om uppmärksamheten bryts var 3-5 minut, hur ska vi då kunna ägna 20 minuter åt att lära oss biologi, till exempel? Hur ska vi kunna läsa en bok och föreställa oss miljön i den, var den utspelar sig, vad karaktärerna tänker? Eller lyssna på en lektion, eller lyssna på föräldrarna? När man multitaskar ger man aldrig hjärnan chansen att slappna av, säger Larry Rosen.

Forskningen visar en rad konsekvenser av barns och ungas multitasking, som uppmärksamhetsproblem, dåligt beslutsfattande på grund av ytliga kunskaper, dålig sömn och som följd av det överdosering av koffein som finns i bl a energidrycker.

”Vi dreglar över mobilen”

Larry Rosen menar också att man inte bara kan prata om internetberoende. Vid ett beroende söker hjärnan efter ett dopaminrus, som den får när man gör en viss aktivitet. Det forskarna ser idag handlar snarare om fixering, tvångstankar och ångest, som uppstår när vi inte har kontrollerat mailen eller sms. Det är för att bli kvitt ångesten som vi konstant kollar av vårt flöde. 

– Vi måste lära oss att inte reagera på grund av ångest och plocka upp telefonen av oro att missa att någon har ringt eller sms:at eller mailat. Men det behövs beteendeträning. Vi dreglar över våra telefoner och vi måste öva på att leva utan dem.

Spelande bör begränsas

Många barn spelar dataspel, inte minst Minecraft, som är omåttligt populärt. Larry Rosen är bekymrad över barn som spelar mycket.

– Minecraft är ett fantastiskt spel, det bygger upp kognitiva färdigheter och kontaktförmåga, men det skapar också ett begär efter mer. Jag är orolig över det, och över att barnen är uppkopplade hela tiden, och därför missar andra saker.

– Det är vårt jobb som föräldrar att skapa balans. Man kan inte bara sätta en mobil eller en läsplatta i händerna på barnet. Man måste kolla vad de använder och hur de använder det.

Se Korrespondenterna tisdag 29 oktober 20.00 i SVT2.

Se mer  om Larry Rosens forskning här.

Larry Rosens bästa tips

* Bli medveten om din skärmfixering och vad som få dig att vilja ta upp mobilen, eller kolla mailen. Vibrationer och ljud bidrar t ex. Tänk på att det bottnar i rädsla för att missa ett sms, en facebook-uppdatering eller ett e-mail. Studier visar att bara ett litet avbrott får dig att prestera sämre.

* Använd inte mobil, dator eller läsplatta längre än 90 minuter i sträck. Ta en 10-minuterspaus och gör något som inte har med teknik att göra. Ta en promenad, prata med någon, lyssna på musik, ta en dusch.

* Livet är inte bara att stirra in i en skärm. Skärmtid kontra icke-skärmtid bör ha förhållandet fem till ett. Om du jobbar två timmar vid datorn behöver du 20-25 minuter utan mobil, dator eller platta.

* ”Tillfälligt avbrott”. Bra på jobbet och hemma. Alla får en minut för att kolla sin mobil. Sen stängs ljud och vibrationer av och telefonen läggs upp och ner. En person sätter en timer på 15 minuter, då får alla möjlighet att kolla igen. Sedan sträcks tiden ut upp till 30 minuter. Det minskar successivt behovet av att konstant hålla koll, och minskar känslan av att missa något viktigt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.