Forskarna studerade astmaförekomsten hos 23.000 barn i olika städer, och kom fram till att inkomst och etnicitet hade mycket större betydelse för risken att utveckla astma än om man bodde i storstadsmiljö eller utanför.

Studien, som gjordes på barn och ungdomar mellan sex och sjutton år, visade att tretton procent av stadsbarnen hade astma jämfört med elva procent av barnen som bodde utanför stadskärnor.

Skillnaden försvann dock helt när forskarna räknade in familjens ekonomisk status.

– Våra resultat tyder på att stadslivet i sig inte är en riskfaktor för astma, säger forskaren Corinne Keet.

– Istället är fattigdom en mycket bättre indikator på risken att utveckla astma, säger hon.

Studien får medhåll av svensk forskare

Magnus Wickman, överläkare och professor vid Karolinska institutet vid Institutet för miljömedicin, anser att studien är relevant eftersom många småbarnsföräldrar nu bor inne i städerna.

– Den här studien bekräftar att det spelar stor roll hur man bor, säger Magnus Wickman.

Han har varit projektledare för en annan studie, BAMSE-studien, som följt 4000 barn sedan födseln och upp till 16 år för att undersöka orsaker till astma. Där har man gjort liknande fynd.

– Med en lägre socioekonomisk status kommer också ofta faktorer som sämre kost och mer rökning i hemmet, vilket i sin tur påverkar risken att få astma.

Undersöka barn och trafik

Det finns dock en aspekt, som ofta kommer som en följd av stadslivet, som han anser är viktig att studera vidare.

– Om man bor centralt eller inte kanske spelar mindre roll, utan det intressanta är trafikintensiteten där man bor och hur astmaförekomsten påverkas av utsläppen från trafik.

– Därför kommer vi nu på Karolinska institutet undersöka hur barn påverkas av att bo i områden i anslutning till hög eller låg trafik, säger Magnus Wickman.

Den amerikanska studien publiceras i tidskriften Journal of allergy and clinical immunology.