Politikerna bestämmer allt mer över de skattemedel som varje år går till forskning, menar forskare, som nu går ut och kritiserar den nya politiken. Utvecklingen får nu stark kritik av en av Sveriges ledande experter på området.

Striden handlar om forskningsmiljarder. De senaste åren har regeringen storsatsat. Och med den nya forskningspropositionen blir det ännu mer storsatsningar: nya medicinska satsningar på Karolinska, det nya forskningscentret Maxlab i Lund och gruvforskning. Bland annat.

Aldrig tidigare har så mycket pengar satsats på forskning i Sverige som nu. Men bland experter på området menar man att den politiska styrningen av forskningen ställer till problem för forskare.

- Problemet för forskare är att andelen egna medel för universiteten har minskat kraftigt sedan 70-talet. Forskare som ständigt måste söka nya anslag blir lätt fega i sin forskning, säger Mats Benner, professor vid Forskningspolitiska institutet vid Lunds universitet.

Allt mindre andel egna forskningspengar

Beräkningar som forskare vid Lunds universitet gjort åt SVT visar att andelen externt finansierad forskning i regeringens nya forskningsproposition har ökat.

- I slutet av 70-talet styrde universiteten själva över 80 procent av forskningspengarna. Men med den nya forskningspropositionen så kommer den siffran att vara nere på 44 procent, säger Mats Benner, forskare som forskar om forskning.

- Den här synsättet har ett grundläggande fel och det är att det underkänner universitetens egna drivkrafter och sin egen förmåga att ha överblick över var kunskapens möjligheter finns, säger Mats Benner.

Som en följd av detta måste forskare lägga mer och mer tid på att söka extern finansiering till sin forskning. Och de externa medlen går sällan till den mest nytänkande forskningen, menar Mats Benner.

- Det är sällan något helt nytt som kommer fram den här vägen och det är därför hela den här satsningsvågen nu har börjat ifrågasättas. Har det verkligen givit de resultat som man tänkte sig när de kom till?

Jan Björklund avvisar kritiken

Forskningsminister Jan Björklund menar dock att Mats Benners kritik är helt felaktig.

- Jag tycker det är en helt felaktig bild. Det är precis tvärtom. På 80-talet och dessförinnan så satt ju utbildningsministern till och med och styrde anslagen ända ner på fakultetsnivå på universiteten. Då var det mycket mer styrt än idag. Regeringen har aldrig blandat sig i forskningen så lite som nu, säger Jan Björklund till SVT.

Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet ger dock Björklund i viss mån bakläxa i frågan om forskningsmedlen.

- De vanliga anslagens andel av den totala forskningsmedlen har minskat, det finns väl ingen anledning att ifrågasätta det. Man är helt enkelt tvungen att ha stora externa anslag för att kunna bedriva någon forskning över huvud taget, säger Kåre Bremer.

- Det här är naturligtvis inte alls bra. Det blir väldigt lite frihet kvar på universitet och högskolor som samtidigt har kravet på sig att man ska göra prioriteringar och nysatsningar och aktivt ändra inriktningen och profilera sig. Det är svårt att göra det när pengarna samtidigt går åt till medfinansieringar och efterfinanseringar av externa satsningar.

Däremot menar Kåre Bremer att regeringen hörsammat en del av kritiken om de krympande basanslagen med den nya forskningspropositionen.

"Politiska utspel ger inte internationell framgång"

Forskningsforskaren Mats Benner menar också att om man ser till de mest lyckade universiteten internationellt så är de inte alls lika styrda av politiska utspel som de svenska.

- Titta till exempel på universiteten i Zürich i Schweiz, Utrecht i Holland och Oxford i Storbritannien, som är bland de mest framgångsrika universiteten och som gör mest avtryck i samhället. De är i påfallande liten grad drabbade av den här utspelspolitiken som är väldigt utpräglad för Sverige. De har i stället långsikta och uthålliga ramar, men kostar inte speciellt mycket mer än de svenska universiteten, säger Mats Benner.