Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskare: Västerländsk diet en tickande jättebomb

Diabetes, fetma, cancer och växthusgaser. Den västerländska diet som sprids över världen kan klassas som både ett globalt hälsohot och ett globalt miljöhot, enligt en ny stor studie. Forskarna ger förslag på tre dieter som kan vända trenden.

Det är i den ansedda vetenskapstidskriften Nature som forskare idag publicerar en stor prognos för hur världens hälsa och miljö påverkas av vad vi äter.

Forskarna har följt utvecklingen i de 100 folkrikaste länderna mellan 1961 och 2009. Det man sett är att mattrenderna ändras i takt med ökade inkomster och ökad urbanisering.

Väst-diet sprids till Kina och Mexiko

Utvecklingen går mot vad man beskriver som den typiskt västerländska allätar-dieten, vilket innebär alltmer kött, fett och socker. Samtidigt som de ohälsosamma matvarorna ökar så äter vi enligt forskarna mindre av det som är nyttigt.

- Stadsbor får i sig mindre av färska frukter och grönsaker, i stället inhandlas mer snabb och billig mat som är god men onyttig, säger professor David Tilman vid University of Minnesota, till SVT.

Den ökade urbaniseringen gör att denna typ av onyttig mat nu sprids till allt fler länder, som Kina, Mexiko, Tunisien och Nigeria.

50 procent mer kött

Enligt forskarna kommer världens befolkning år 2050 äta mindre frukt och grönt, 60 procent mer ”tomma kalorier”, och runt 50 procent mer köttprodukter än idag. Det förväntas leda till en allt fetare befolkning, med allt mer fler som insjuknar i diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancertyper.

Forskarna har sammanställt precis hur många fler som drabbas av sjukdomstillstånd som cancer och diabetes. En vegetarisk diet minskar till exempel risken för att drabbas av typ 2-diabetes med över 40 procent, enligt forskningen som presenteras i dagens Nature.

Världens utveckling på matområdet är därmed en tickande bomb, om man får tro forskarnas studie, och deras prognos för hur vi äter på jordklotet år 2050. Men dessutom är prognosen en väckarklocka för hur skadlig den här utvecklingen är för jordens klimat.

”80 procent mer utsläpp av växthusgaser om kött-dieten sprids”

- Om trenden fortsätter kommer vi år 2050 vara 30 procent fler på jorden, men utsläppen av växthusgaser från matindustrin kommer öka med 80 procent jämfört med nu, säger David Tilman.

- Det vi äter har minst lika stor betydelse för miljön som vilken bil vi kör. Matindustrin står för mer utsläpp av växthusgaser än vad alla bilar och andra transportmedel gör tillsammans, säger han.

Forskarnas studie visar att det framför allt är produktionen av nötkött, men också fiskodlingar och trålad fisk är miljöproblem som forskarna belyser i rapporten. Slutsatsen är ändå att vi riskerar att fördubbla koldioxidutsläppen från matproduktionen om väst-dieten fortsätter att spridas över jordklotet. 

Tre alternativa dieter

För att se om de förväntade effekterna går att hejda, valde forskarna att ta fram ett scenario där jordens befolkning fram till år 2050 istället bytte till någon av tre dieter som redan används i stor utsträckning, nämligen en vegetarisk, en kombinerad fisk-vegetarisk eller en medelhavsdiet.

Gemensamt för de tre dieterna är en minskad köttkonsumtion, och mer frukt och grönt, och forskarnas resultat var att en sådan kostförändring skulle leda till att typ II-diabetes minskat med en fjärdedel och hjärtsjukdomar med en femtedel, samtidigt som matindustrins förväntade ökning av växthusgaser fram till år 2050 hejdas nästan helt.

- Min uppfattning sedan innan var att kostval påverkar individen. Men jag visste inte att det hade så stora konsekvenser för den globala miljön, säger forskaren David Tilman.

Vad är ditt bästa råd för de som vill äta både nyttigt och miljömedvetet?

- Ät rätt mängd kalorier, åtta till tio portioner frukt och grönt om dagen, undvik rött kött och mat rik på stärkelse och processade kolhydrater, säger han.

Vi vet att det är nyttigt att äta rätt, ändå äter vi sämre. Vad bör göras för att stoppa utvecklingen?

- Vi är biologiskt anpassade för att stoppa i oss för mycket, för att förhindra svält. Men det finns mycket vi kan göra för att påverka dieter och matvanor. Som utbildning, ändrade regler för marknadsföring av mat och beskattning av vissa livsmedel.​

Förklaring: "8 till 10 portioner frukt och grönt"

David Tilman: "Då menar jag enligt den definition av portioner som USA:s jordbruksdepartement har, och de är små. En banan utgör till exempel två portioner på den skalan."

Relaterat