Foto: SVT

”Quick-haveriet toppen av ett isberg”

Uppdaterad
Publicerad

Idén om att det går att väcka upp bortträngda minnen var grunden i utredningen mot Thomas Quick. Nu hävdar forskare att teorin överlevt i Sverige – trots vetenskapliga motbevis. Och att det kan finnas många fler liknande fall av falska erkännanden.

Rickard Sjöberg är läkare och minnesforskare vid Umeå universitet. Han hävdar att idén om möjligheten att väcka upp bortträngda minnen är ovetenskaplig. Idén bygger på att hjärnan skulle kunna lagra ett minne av till exempel svåra övergrepp i barndomen, eller av begångna mord. Men att minnet sedan raderar det från medvetandet. Ändå skulle minnet på något vis finnas kvar och skapa psykisk ohälsa.

Går att skapa falska minnen

– Hela den idén är ovetenskaplig i betydelsen väldigt svårundersökt. Men det finns i vart fall många indicier som talar emot att det skulle fungera på det viset med minnet. Däremot är det bevisat att det går att skapa falska minnen i psykoterapi, falska minnen som för personen själv är svåra att skilja från verkliga minnen.

Den amerikanska psykologen Elizabeth Loftus gjorde på 1990-talet ett antal experiment där hon visade hur hon genom psykoterapi kunde plantera in falska minnen i försökspersoner. Och det skulle alltså vara den typen av ”falska minnen” som läkarna och terapeuterna vid Säters rättspsykiatriska klinik skapat i Thomas Quicks hjärna.

Att Quick (som numera heter Sture Bergwall) skulle genomfört 39 mord och sedan trängt bort dessa minnen menar Sjöberg strider mot vad minnesforskningen visat.

– Tvärtemot idén om bortträngda minnen visar forskningen att vi snarare kommer ihåg hemska saker som vi upplevt väldigt väl.

Pekar ut professor

Som huvudansvarig till att Quick-fallet ändå gick som det gick pekar Rickard Sjöberg ut professorn i psykologi vid Stockholms universitet, Sven Åke Christianson.

– Han blev väl meriterad inom minnesforskningen under 1980-talet, och har skrivit en del som faktiskt haft betydelse för minnespsykologi. Men det som han gjort under senare år, till exempel i samband med Quick-rättegången, går helt emot vad forskningen säger. Till exempel att Quick skulle haft bortträngda minnen, det stämmer bara inte.

Sven Åke Christiansons teorier ska också ha fått konsekvenser på annat vis inom rättsväsendet, enligt Sjöberg.

– Christianson har lärt ut till poliser i Sverige att små barn är mindre påverkbara för ledande frågor, att man alltså kan ställa ledande frågor till dem, i exempelvis sexualbrottsfall. Men det finns inte heller något stöd för det inom forskningen, tvärtom, säger Rickard L Sjöberg.

”Toppen av ett isberg”

Och Sjöberg menar att Quick-fallet kan vara toppen av ett isberg, att det finns fler rättsfall.

– Det är lätt att säga att Quick-fallet var extremt i form av att han tog på sig många mord. Men att Sven Åke Christianson som sakkunnig psykolog bidragit till de här teorierna är inte unikt, utan de här idéerna om att få fram bortträngda minnen återfinns i både polisutbildningar och psykologutbildningar.

– Tills vi vet något annat ska vi utgå från att det här inte är ett extremfall utan ett typfall, det finns flera hundra andra fall där Sven Åke Christianson deltagit som sakkunnig i förundersökningar.

Sven Åke Christianson har meddelat att han inte vill svara på några frågor från SVT. Han tänker yttra sig först när en statligt tillsatt kommission förhör honom om fallet.

Bok om Quick drogs in

I förra veckan beslutade psykologiska institutionen vid Stockholms universitet att dra in Christiansons bok ”I huvudet på en seriemördare” som kursbok vid kursen i Rättspsykologi. Och i fredags började Norstedts förlag att planera för att dra in upplagan av samma bok.

Men till SVT hänvisar Sven Åke Christianson via mejl nu till en färsk artikel i Svensk Juristtidning, där han snarare går sina kritiker till mötes, och skriver: ”Det finns en omfattande litteratur som anknyter till detta resonemang och om gärningsmäns minnen av den egna bakgrunden och egna brottshandlingar, bland annat att seriebrottslingar har mycket goda minnen av sina brott, dvs. raka motsatsen till bortträngning.”

Men på direkt fråga från SVT om Christianson också berättat detta för domstolarna i samband med Quick-fallet svarar Christianson så här via mejl: ”Att minnas och att förmå sig berätta i en offentlig kontext är två olika saker.”

I Vetenskapens värld ikväll 25/11 20.00 i SVT2 deltar minnesforskaren Rickard L Sjöberg och författaren Dan Josefsson i ett studiosamtal om minnesforskningen och Thomas Quick-haveriet.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.