En spricka öppnades i marken i Holuhraun i augusti och enorma mängder lava började strömma ut. Foto: SVT

Fortfarande risk för stort vulkanutbrott på Island

Uppdaterad
Publicerad

Vulkanutbrottet i Holuhraun på Island har pågått i ett halvår – och fortfarande finns risken att även den närliggande vulkanen Bardarbunga kommer vakna och få ett stort, explosivt utbrott som kan orsaka både askmoln och översvämningar.

– Vi tar situationen på största allvar och övervakar Bardarbunga dag som natt, säger Kristín Jónsdóttir, seismolog och koordinator för jordskalvsövervakningen på Islands meteorologiska institut.

Hon och hennes kollegor har haft bråda dagar sedan mitten av augusti ifjol, då en spricka öppnades i marken i Holuhraun norr om glaciären Vatnajökull och enorma mängder lava började strömma ut.

Nu finns tecken på att utbrottet kan vara på väg att sakta in, men faran för att den betydligt större vulkanen Bardarbunga fyra mil bort under glaciären ska vakna är ännu inte över.

– Den risken finns fortfarande, säger Kristín Jónsdóttir, och påpekar att det fortfarande sker stora jordskalv i området som mäter över fem på Richterskalan.

Lavan bildat område stort som Manhattan

Isen ovanför Bardarbungas krater har sjunkit stadigt sedan utbrottet i Holuhraun började, vilket tyder på aktivitet inne i vulkanen. Den första tiden sjönk kratern mellan 40 och 50 centimeter per dag. Nu sjunker den i långsammare takt, omkring tio centimeter dagligen.

– Vi tror att det finns en jättestor magmakammare under Bardarbunga och att lavan som rinner ut i Holuhraun kommer därifrån, säger Kristín Jónsdóttir.

Lavan som runnit ut och stelnat i Holuhraun har bildat ett 85 kvadratkilometer stort fält, ett område nästan lika stort som Manhattan i New York.

– Det positiva med utbrottet är att lavafältet täcker en sandöken, vilket hindrar de sandstormar som plågat östra Island i många år, säger Kristín Jónsdóttir. – Det negativa är att stora mängder gas släppts ut.

Röken från utbrottet i Holuhraun innehåller framförallt svaveldioxid, och utsläppen har orsakat problem framförallt för islänningarna på östra delen av ön.

– Om gashalten i luften är för hög känner man det i halsen och i lungorna och börjar hosta, säger Kristín Jónsdóttir.

Röken från vulkanen i Holuhraun har enligt vissa beräkningar producerat mer svaveldioxid på ett halvår än vad Europas industrier släpper ut årligen, och utbrottet är nu det största på Island sedan vulkanen Laki vaknade 1783.

En fjärdedel av befolkningen dog

Det var ett utbrott som pågick i åtta månader med enorma konsekvenser. Den giftiga röken orsakade en nationell katastrof på Island då fluorgaser fastnade i gräset och förgiftade boskapen. Det blev hungersnöd och omkring en fjärdedel av befolkningen dog. Även i europa blev människor förgiftade av svavelgaser från Lakis utbrott, som också misstänks ha bidragit till en tillfällig nedkylning av klimatet.

Röken från Holuhraun är även den giftig, men plymen från utbrottet är så pass låg att effekterna av gaserna främst orsakar problem på Island, enligt Kristín Jónsdóttir.

– I europa är effekterna av svaveldioxiden minimala.

Utbrott kan orsaka nytt askmoln

När SVT besökte utbrottet i Holuhraun i september i fjol, var vulkanexperter även då oroliga för att lavaströmmarna skulle kunna vara upptakten till ett betydligt större utbrott från Bardarbunga. Men än har inget hänt.

– Ja det är ju lite konstigt, säger Kristín Jónsdóttir och skrattar lite.

– Vecka efter vecka och månad efter månad går och vi ser inte så stora förändringar i aktiviteten. Men vi får inte glömma bort att det är stora rörelser som sker vid Bardarbunga.

Om vulkanen skulle få ett utbrott kan det bli explosivt, säger hon.

– Det kan bli samma situation som vi hade med Eyjafjallajökul för fem år sedan, med mycket aska och askmoln som kommer påverka flygtrafiken Det kan bli både ett stort och ett litet utbrott. Det är därför vi måste övervaka det som sker, säger Kristín Jónsdóttir.

Ett längre reportage om det pågående utbrottet på Island sänds måndag den 2:a februari i Vetenskapens Värld, SVT 2 kl 20:00.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.